Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Malin Nystrand, specialist i allmänmedicin med särskild kompetens kring personer med utvecklingsstörning och autism och Thomas Jansson, förbundsordförande Riksförbundet FUB för barn, unga och vuxna med utvecklings­störning.

Malin Nystrand, specialist i allmänmedicin med särskild kompetens kring personer med utvecklingsstörning och autism och Thomas Jansson, förbundsordförande Riksförbundet FUB för barn, unga och vuxna med utvecklings­störning.

”Personer med utvecklingsstörning får sämre vård”

Det råder ojämlikheter i hälsa och sjukvård för olika grupper i samhället, konstaterar två debattörer. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Människor som tillhör LSS person­krets 1, det vill säga personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, får sämre hjärtsjukvård än andra. Det visade Socialstyrelsens Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2016. [1]

Ballongvidgning vid akut hjärtinfarkt, till exempel, får patienter som har insatser enligt LSS bara hälften så ofta som andra. 

Vi vill i dag, på Alla hjärtans dag, uppmärksamma denna ojämlika vård för personer med utvecklingsstörning, som Socialstyrelsen också hittat inom andra delar av vården. Till exempel har kvinnor med LSS-insatser uppemot 70 procent högre risk att dö av bröst­cancer än andra bröst­cancer­patienter. [2]

“Vi ser enorma brister för vår målgrupp. ”

Hälso- och sjukvårdslagen från 1982 fastslår att ”målet för hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” men sedan dess har flera rapporter och utredningar konstaterat att det råder ojämlikheter i hälsa och sjukvård för olika grupper i samhället. Än i dag ser vi enorma brister för vår målgrupp.

Sveriges Kommuner och Landsting konstaterar i rapporten Våld på (o)lika villkor (2009:74) att ojämlikheterna i sjukvården är ett folkhälsoproblem. Rapporten konstaterar att patienternas socioekonomiska status påverkar vilken behandlingsmetod patienten får efter exempelvis en hjärtinfarkt. Högutbildade hjärtsviktspatienter visade högre tendens att behandlas med nyare och mer påkostade preparat. Rapporten påvisade även tydliga skillnader i hur och när människor söker vård, där socialt utsatta grupper oftare avstod från att söka vård, jämfört med mer privilegierade samhällsgrupper.

Det är möjligt att det finns medicinska orsaker till att personer med utvecklingsstörning inte får vissa vårdinsatser. Men det är också mycket sannolikt att det beror på ojämlikt bemötandet.

Kompetens och korrekt be­mötande är avgörande för att kunna göra en medicinsk bedömning. Vi vill också betona att en person med utvecklingsstörning kräver mer tid under ett läkar­besök och flexibilitet för att skapa tillit, ibland för att personen alls ska kunna komma till en undersökning.

Ett minimikrav på kompetens hos sjukvårdspersonal är kunskap om lindrig, måttlig och grav utvecklingsstörning samt vanlig samsjuklighet, så att sjuk­vårds­personalen kan förstå patientens specifika behov och skilja på symtom av en tillfällig sjukdom och funktionsnedsättningen.

För att personer med utvecklingsstörning inte ska behöva leva med sämre hälsa och dö tidigare:
• Du som arbetar i vården: Ställ krav på att få kompetensutveckling inom området utvecklingsstörning.
• Du som är ansvarig besluts­fattare: Vad är ditt nästa steg för att bidra till en jämlik hälso- och sjukvård för alla? 

 

Referenser:
1.
 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2016 
www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attach­ments/­­ 20078/2016-2-20.pdf
2. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst – lägesrapport 2013
www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attach­ments/ 18955/2013-02-02.pdf

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler