Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Varannan anställd vid Karolinska saknar förtroende för sjukhusdirektören Melvin Samsom och övriga i ledningen.

Varannan anställd vid Karolinska saknar förtroende för sjukhusdirektören Melvin Samsom och övriga i ledningen. Bild: Izabelle Nordfjell/Bildbyrån

Utbredd misstro mot Karolinskas ledning

UPPDATERAD VERSION Bara var femte medarbetare har förtroende för sjukhusledningen på Karolinska universitetssjukhuset, visar en färsk medarbetarenkät.

Annons:

I den förra medarbetarenkäten var frågan om förtroendet för ledningen borttagen – något som fick högljudd kritik och ledde till uppmaningar om bojkott. I 2017 års enkät var frågan tillbaka – med sorgligt resultat.

Nästan hälften av de anställda, 48 procent, uppger att de saknar förtroende för sjukhusdirektören Melvin Samsom och dennes ledningsgrupp. 21 procent säger sig ha förtroende för ledningen medan 22 procent förhåller sig neutrala. Nästan en tiondel valde att inte besvara den frågan alls.

Nästan var fjärde anställd svarar att de inte tycker att Karolinska är en attraktiv arbetsgivare. 33 procent säger sig ändå tycka det. Däremellan finns ett stort spann på 28 procent. Inte ens hälften uppger sig vara stolta över att arbeta på sjukhuset och ännu färre skulle rekommendera någon annan att jobba där.

– Det är självklart jättetråkigt att resultatet på förtroendefrågan ligger så lågt, det kan vi inte vara nöjda över utan måste jobba intensivt med, säger Anna-Karin Samuelson, HR-direktör för Karolinska universitetssjukhuset till Dagens Medicin.

Sedan vänder hon snabbt på steken. Med tanke på allt som skett på Karolinska under det tuffa året 2017 och att enkäten gjordes i december, tycker hon sig kunna se ”en förbättring” och ”en positiv försiktig trend åt rätt håll” genom att de tre sammanslagna indexen – ledarskap, medarbetarskap och totalindex – stigit med en punkt jämfört med förra året. 

Tycker du verkligen att man kan tala om en positiv trend när något stiger med en procentenhet?

– Vi drar ju ingen lättnadens suck för att det gått upp en punkt. Vi har självklart ambitionen att sjukhusledningen ska ha gott förtroende hos de anställda och vi jobbar bland annat med dialogmöten med våra anställda där de får möta oss, med kompetensförhöjande insatser och med cheferna i linjen, säger Anna-Karin Samuelson.

Får det här förändringar i sjukhusledningen som följd? 

– Det är inte aktuellt med någon omorganisering av ledningen. 

Arbetsmiljön får inga toppbetyg i år heller. Bara hälften av de anställda tycker sig ha en rimlig arbetsbelastning och möjlighet till återhämtning efter perioder av hög arbetsbelastning, 48 respektive 51 procent. Var fjärde anställd bedömer belastningen de utsätts för som orimlig liksom att de saknar möjlighet till återhämtning.

Mer än var fjärde säger sig ha hälsoproblem som de tror huvudsakligen beror på arbetet.

– Det är oacceptabelt att det ser ut så, säger Anna-Karin Samuelson, medveten om att det ser ut på samma sätt på många håll men påpekar att det inte är någon ursäkt för att det ska fortsätta att vara så på Karolinska.

– Vi har ju samma målsättning som våra fackliga organisationer och krokar arm med skyddsombuden för att jobba systematiskt med arbetsmiljön.

Yvonne Dellmark, ordförande i fackliga Läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset, efterlyser svar per yrkesgrupp. Att slå ihop alla anställda säger inte så mycket, tycker hon.

– Vi såg i Läkarföreningens egna enkäter att arbetsmiljön ansågs ha blivit mycket sämre mellan 2015 och 2017 och vi har ingen anledning att tro att det blivit bättre nu. 

I den aktuella undersökningen ger medarbetarna sina närmaste chefer betydligt högre poäng än de ger sjukhusledningen. Ungefär två av tre anställda tycker att cheferna tydliggör verksamhetens mål och vad som krävs av individen samt är tillgängliga i den utsträckning som behövs. De som är direkt negativa till sina närmaste chefer är en relativt liten andel. 84 procent tycker att chefen behandlar dem med respekt.

En fråga som besvarats av samtliga tillfrågade är om de egna arbetsuppgifterna känns meningsfulla. Det anser 85 procent att de är.

Peter Carpelan (M), forsknings- och personallandstingsråd i Stockholms läns landsting, kritiserar sjukhusledningen för att inte ha medarbetarna med sig i det stora förändringsarbetet av sjukvårdsstrukturen.

– Det här duger inte och ledningen behöver ta till sig medarbetaruppföljningens resultat i sitt fortsatta arbete. Medarbetarna är landstingets viktigaste resurs, säger han.

Det socialdemokratiska oppositionslandstingsrådet Jens Sjöström fokuserar på arbetsmiljöfrågan.

– Vi har länge varnat för den styrande alliansens personalpolitik och minskade resurser till akutsjukhusen. Personalen gör ett fantastiskt jobb, men de får inte tillräcklig återhämtning. 

Om medarbetarenkäten:

  • 9 990 av Karolinska universitetssjukhusets närmare 14 000 anställda har besvarat medarbetarenkäten, en svarfrekvens på 72 procent. 
  • Svaren har getts på en åttagradig skala där 1-3 klassas som negativt, 4-5 som neutralt och 6-8 som postivt.
  • Enkäten görs av ett annat företag i år, CMA Research.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler