Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Marie Ullnert / Sahlgrenska sjukhuset

Kostsamt när patienter struntar i operation

Att patienten avbokar eller uteblir är en av de vanligaste orsakerna till att operationer ställs in. Inställda operationer kostar sjukvården tiotals miljoner kronor varje år.

Annons:

I Sverige utförs cirka 650 000 operationer varje år, varav cirka två tredjedelar är planerade. Det kan vara allt från ett krånglande knä som behöver åtgärdas, till en avancerad canceroperation.

Ett stort antal av dessa operationer blir dock aldrig av. Orsakerna varierar, men bland det allra vanligaste är att patienten inte kommer.

- Antingen bokar de av eller så dyker de inte upp, helt enkelt. Det är väldigt vanligt, säger Gunnar Enlund, som varit verksamhetschef för flera operationskliniker samt är verksam i Svenskt perioperativt register, Spor.

En operation som inte blir av kallas för struken. Enligt kvalitetsregistret Spor ströks drygt 10 000 operationer förra året i ett sent skede. Täckningsgraden för registret var då bara 54 procent, varför det faktiska antalet uteblivna operationer var nästan dubbelt så många, knappt 20 000.

- Det kan finnas många anledningar till att en operation inte blir av. Att det saknas personal är dock inte så vanligt, eftersom det oftast går att planera för. I mindre än en procent av fallen är det orsaken, säger Gunnar Enlund.

Det är desto vanligare att det är patienten själv som inte levererar, så att säga. På grund av en sen avbokning eller att vederbörande inte dyker upp. Förra året fick knappt 3 000 operationer ställas in av den orsaken. Och eftersom en operationssal med personal kostar cirka 12 000 kronor i timmen och varje operation tar 60—90 minuter i genomsnitt, enligt Gunnar Enlund, så blir kostnaden för skattebetalarna flera tiotals miljoner kronor. Ofta helt i onödan.

- Många känner obehag inför att opereras och kan inte hantera rädslan. Eller så har det medicinska behovet förändrats och så dyker de inte upp av den orsaken. Det är så verkligheten ser ut, säger Gunnar Enlund.

Det finns sjukhus som arbetat aktivt med att minska antalet inställda operationer. Ett sådant är Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. 

- Vi arbetar aktivt med Vårdguiden 1177, där patienterna uppmanas boka en ny tid om den ursprungliga inte passar. Vi begär också att patienten ska ringa och bekräfta sin operationstid. Om han eller hon inte hör av sig, så ringer vi upp i stället. Detta leder till ökad delaktighet, vilket minskar risken för att patienten uteblir, säger Minna Lönnstedt, verksamhetschef för anestesikliniken på Capio S:t Görans sjukhus.

På så sätt, berättar hon, har sjukhuset lyckats pressa ner antalet inställda operationer till ett minimum.

- Förra året genomförde vi cirka 7 000 planerade operationer, men det var bara 24 patienter som inte dök upp, säger hon.

Fakta om dyra operationer

Exakt hur mycket en sent struken operation kostar varierar, men uppskattningsvis handlar det i snitt om cirka 12 000 kronor per timme. Det är inte bara personalen som ska ha sina löner. Lokalerna och utrustningen kostar också.

Källa: Svenskt perioperativt register (Spor)


Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler