Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

1 januari 2019 ska landstingen vara oberoende av inhyrd personal i ordinarie verksamhet - men kostnaderna fortsätter att öka.

1 januari 2019 ska landstingen vara oberoende av inhyrd personal i ordinarie verksamhet - men kostnaderna fortsätter att öka. Bild: Ann Jonasson/Bildbyrån

Hyrkostnaden stiger men målet om oberoende ligger fast

Kostnaden för hyrpersonal i vården fortsätter att stiga, visar siffror från SKL. Trots det ligger målsättningen fast att slippa inhyrd personal redan 2019. 

Annons:

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som i dag publicerar lägesmätningar för fjärde kvartalet 2017, väljer trots kostnadsökningen ändå att se positivt på utvecklingen. Kostnaderna ökar i långsammare takt än tidigare.

– Det är bra att kurvan planar ut. Nu är det knappt ett år kvar tills målet om oberoende ska vara uppnått. Landstingen och regionerna ökar takten i jobbet och lär av varandra. Det är bra och viktigt för att målet ska nås, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på SKL, i ett pressmeddelande.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är däremot oroad.

– Det är väldigt mycket pengar och mycket bekymmersamt. Vi tar in skatt och ger pengar till landstingen för att det ska bli bättre vård för patienterna, inte för att hyra in dyra hyrläkare, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Sex landsting och regioner har lyckats minska sitt beroende av inhyrd personal och därmed sina kostnader under fjärde kvartalet. Det är Kronoberg, Skåne, Västmanland, Stockholm, Västerbotten och Västernorrland. Tre –Skåne, Östergötland och Kalmar –  har minskat kostnaderna för 2017 totalt jämfört med 2016, enligt SKL.

För kvartal 4, 2017, steg kostnaderna för inhyrd personal med 92 miljoner kronor, det vill säga 7 procent. Samma kvartal året innan, var kostnadsökningen 19 procent.

Är det realistiskt med målet om oberoende av hyrpersonal redan den 1 januari 2019?

– Vi kommer kanske inte helt att uppfylla målet men vi tror att vi är på god väg. Det tar lite längre än vi trodde, säger Lisa Davidsson, handläggare på avdelningen vård och omsorg på SKL till Dagens Medicin.

Målet sattes upp hösten 2016 och det finns inga planer på att förändra det.

– Vi ser att det för varje kvartal blir fler som vänt sina trender. Inom psykiatrin har det vänt inom elva landsting och regioner, inom primärvården i nio.

A och O är styrning, ledning och uthållighet, något landstingen jobbar hårt med, enligt Lisa Davidsson.

– Vi tror att vi kommer att se de största förändringarna nu, det första halvåret 2018.

I Region Kronoberg, en av regionerna som lyckats sänka sina kostnader, beslutade man så sent som i somras att sänka hyrberoendet från och med 1 september, berättar Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör.  

– Vi gjorde en tydlig tidplan, det är en framgångsfaktor, och hade en bred politisk enighet i frågan. Vi informerade allmänheten i en kampanj och flyttade upp dispensmöjligheterna i systemet upp till mig.

Flera av delmålen på vägen har uppfyllts men vissa veckor går det sämre. Vuxenppsykiatrin är i princip fri medan man exempelvis inte klarar sig utan inhyrda barnmorskor och operationssjuksköterskor.

– Vi har också jobbat med lönerna för bland annat allmänläkare och barnmorskor, med nattindex och ob-tillägg, och vi fortbildar specialistsjuksköterskor. Man måste också titta på hur man blir en attraktiv arbetsgivare. Nu har vi till exempel sökande till allmänläkartjänsterna, där var det helt tyst förut, säger Per-Henrik Nilsson.

Relaterat material
60 åtgärder för att bli kvitt hyrpersonal
Nu ska psykiatrin bli fri från hyrläkare

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler