Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Demensvården har försämrats

Den svenska demensvården har försämrats i flera avseenden de senaste fyra åren. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.

Annons:

Det är Socialstyrelsen som i en ny rapport konstaterar att det fortsatt finns stora brister i demensvården, och att flera försämringar skett under de senaste fyra åren. De team som enligt de nationella riktlinjerna bör arbeta för de dementa finns i dag i 45 procent av landets kommuner, jämfört med 56 procent 2014.

- En förklaring kan vara att staten tidigare gjorde en satsning där pengarna bland annat kunde användas till att bygga upp demensteam. När pengarna tog slut varnades det för att det kunde bli svårt att upprätthålla teamen, säger Vera Gustafsson, utredare vid Socialstyrelsen.

En annan försämring gäller medicinering. Andelen dementa på äldreboenden som behandlas med antipsykosmedel har nämligen ökat från 11 till 13 procent. Medicinen ges för att dämpa oro, aggressivitet och vanföreställningar.

- I de nationella riktlinjerna sägs att man kan minska symptomen på andra sätt — genom att ha god kunskap om den demenssjukes livshistoria och anpassa rutinerna efter den. En liten grupp kommer ändå att behöva antipsykosmedel, men inte så många som i dag, säger Vera Gustafsson.

Utvärderingen visar också att förskrivningen av antipsykosmedel varierar stort mellan landstingen, och att den är vanligare bland dementa födda utomlands.

- Det kan bero på att den demenssjuka har haft traumatiska upplevelser i sitt födelseland, eller att det blir kommunikationssvårigheter när den demenssjuka faller tillbaka till sitt modersmål.

Ytterligare en svaghet är att demenssjuka som bor kvar hemma är hänvisade till hemtjänstpersonal som ofta inte fått någon handledning.

- Ofta jobbar ju personalen ensam i den demenssjukes hem, och därför är det jätteviktigt att den får handledning och tid för avstämning i grupp, säger Vera Gustafsson.

Däremot genomgår fler med demens en fullständig utredning för att på så vis få rätt till behandling, något myndigheten ser som positivt.

.

Demensvård i siffror

Varje år drabbas cirka 20 000 personer av demens.

Antalet demenssjuka uppskattas till mellan 130 000 och 150 000. Antalet kommer att vara dubbelt så stort år 2050.

Andelen kommuner med ett multiprofessionellt arbetslag för de dementa har minskat, från 56 procent år 2014 till 45 procent.

Andelen personer som får en fullständig demensutredning har ökat från 48 procent till 70 procent.

Andelen dementa i särskilt boende som får antipsykosmedel har ökat från 11 till 13 procent.

Väntetiderna till utredning inom specialistvården har minskat från 36 till 28 dagar. Men utredningstiderna har ökat från 53 till 62 dagar.

Utredningstiderna i primärvården har också blivit längre, från 52 till 64 dagar


Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler