Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lena Wiklund Gustin, Sebastian Gabrielsson, båda Nationellt nätverk för specialistsjuksköterskeutbildning i psykiatrisk vård, Henrika Jormfeldt, Hanna Tuvesson, båda Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor, PRF.

Lena Wiklund Gustin, Sebastian Gabrielsson, båda Nationellt nätverk för specialistsjuksköterskeutbildning i psykiatrisk vård, Henrika Jormfeldt, Hanna Tuvesson, båda Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor, PRF.

”Psykiatrin behöver mer kompetens - inte bara fler händer”

För att få en långsiktigt hållbar psykiatrisk vård krävs satsningar som underlättar för sjuksköterskor att specialistutbilda sig, skriver fyra debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Den 15 mars går ansökningstiden ut för sjuksköterskor som vill söka en specialistutbildning med inriktning psykiatrisk vård. Alldeles för få sjuksköterskor kommer ansöka till alldeles för få utbildnings­platser. För få kommer tacka ja till erbjuden plats, för få kommer att fullfölja utbildningen, och för få kommer i längden bli kvar i psykiatrin eller ens i yrket. I en tid då den psykiska ohälsan ökar är detta allvarligt.

Antalet specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård minskade med 10,4 procent åren 2009–2014 [1] och väntas minska ytterligare. Tidigare var specialistutbildning ett krav för att som sjuksköterska få fast anställning i psykiatrin. Fokus har nu i stället hamnat på att få tillräckligt många ”händer i vården”. Specialistsjuksköterskor ersätts med grundutbildade sjuksköterskor som i sin tur ersätts med skötare utifrån föreställningen att den enda skillnaden är att de förra har nyckeln till läkemedelsrummet.

“Kortsiktiga lösningar med sänkta kompetenskrav riskerar patientsäkerheten och vårdkvaliteten”

Så sent som förra veckan lyfte Socialstyrelsen fram att bristande kompetens är ett större hot mot patientsäkerheten än personal­brist. En specialist­utbildad sjuksköterska har ett års utbildning på avancerad nivå efter sjuksköterske­examen, kan arbeta före­byggande, möta personer med komplexa psykiatriska vård­behov och deras närstående, samt bedriva kvalitets­utveckling. Ett ökat antal specialist­sjuk­sköterskor skulle göra skillnad inom en sviktande psykiatrisk vård.

Det räcker inte att vårdgivare lyckas rekrytera eller utbilda enstaka specialistsjuksköterskor. Det som krävs är att, enhet för enhet, skapa en ”kritisk massa” av specialistsjuksköterskor. Då ges specialistsjuksköterskorna förutsättningar att använda sin fulla kompetens, och motivationen att stanna ökar.

Politiska initiativ som ”professionsmiljarden” och regeringsuppdraget att öka antalet utbildningsplatser visar en god vilja men är långt ifrån tillräckliga. Det krävs också åtgärder som underlättar för lärosäten att bedriva utbildning. Svårigheter att fylla utbildningarna gör att de ses som olönsamma. I en tid av hård ekonomisk press kan detta leda till begräsningar i utbildnings­utbudet. När presumtiva studenter hän­visas till annan ort eller distanslösningar minskar intresset ytterligare.

En långsiktigt hållbar psykiatrisk vård som möter sam­hällets förväntningar och behov är möjlig. Detta kräver satsningar som underlättar för sjuksköterskor att specialistutbilda sig. För att specialistsjuksköterskans kompetens fullt ut ska bidra till vårdens utveckling krävs också att denna kompetens värderas och tillvaratas. Först då kommer psykiatrin kunna attrahera och behålla specialistsjuksköterskor.

Kortsiktiga lösningar med sänkta kompetenskrav riskerar patientsäkerheten och vårdkvaliteten, och förstärker ytterligare den negativa utveckling där sjuksköterskor väljer andra specialiteter eller lämnar yrket. 

Referens: 
[1] https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/ Attachments/20369/2016-11-2.pdf

Kommentarer