Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Olle Hellström, allmänläkare, medicine doktor, pensionär.

Olle Hellström, allmänläkare, medicine doktor, pensionär.

”Vi behöver kunna mer än att leta orsaker till olika symtom”

Vår naturvetenskapliga utbildning bör kompletteras, skriver den pensionerade allmänläkaren Olle Hellström.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Hälso- och sjukvården kan effektiviseras. Allmänmedicinen spelar en nyckelroll. Att patienter i sin första läkarkontakt kan göra sig förstådda är av betydelse för hälsa, kostnader och arbetsmiljö.

Åsa, 34 år, ensam med två barn, övergiven av sin man, söker för huvudvärk. Vi kan se hennes ohälsa som symtom på organisk förändring eller som uttryck för ett personligt dilemma. I förra fallet söker vi förklaring till de symtom vi tycker oss kunna se. I det andra fallet öppnar vi oss och lyssnar på Åsa för att förstå hennes budskap. Sådan professionalitet kräver två radikalt olika perspektiv på människan och hennes ohälsa. Val av perspektiv är aldrig givet. Vi behöver kunna mer än att leta och fastställa orsaker till människors symtom. Yrsel kan upplevas fastän kroppen är okej. ”Marken kan gunga också under friska fötter.”

Kan kärnan i allmänmedicinens åtagande tecknas tydligare än så? Vi behöver lära oss tala två språk, ett verbalt och ett kroppsligt underförstått. Det är lättare att lära sig ett andraspråk om man börjar som barn. Vår naturvetenskapliga utbildning bör därför kompletteras långt innan vårt tanke­utrymme fyllts av enbart opersonlig och saklig syn på ohälsa. Hjälplöshet inför patientens vädjande blick kan göra att vi hellre ”stafettar”, jobbar på ackord på en akutmottagning eller går över till annan specialitet, fördjupar vår tekniska kunskap och ägnar oss åt ett eller annat väldefinierat organiskt sjukdomstillstånd.

Filosofen Maurice Merleau-Ponty ”reparerade” i början av 1900-talet människan, den varelse som René Descartes nästan 400 år tidigare tudelat. Klyvningen av människan i kropp och själ har skadat många. I boken Psykosomatik – Om kropp, själ och meningsskapande av professor Jennifer Bullington kan vi läsa om hur Merleau-Pontys filosofi med framgång kan tillämpas i vården. Den är värdefull i synnerhet för allmänläkare.

Begreppet psykosomatisk sjukdom använder vi när vi inte kan förklara varför en kroppsligt frisk människa mår dåligt. Våra natur­veten­skapligt slipade glasögon hind­rar oss att se bakom symtomen. Den gamla pseudovetenskapliga teorin om att två oförenliga dimensioner, människans själ (psyke) och kropp (soma) kan interagera måste överges. Den idén har i århundraden gjort att medicinen kunnat avstå från att på allvar skapa den radikala teori som Merleau-Ponty arbetat fram inom filosofin.

I hans lära, kallad fenomenologi, anvisas hur vi kan se hela människan, en kropp-själ-enhet i ständig förbindelse med annat och andra. Människan har att förstå, kunna handla, kommunicera, vara förenad med världen. När händelser inträffar som hon, likt Åsa, saknar ord för att klara av drivs hon att utnyttja tidigare utvecklade medel för att behålla känslan av att kunna kommunicera. Hon talar via kroppen.

Ett kulturellt opåverkat litet barn i upplevd fara visar oss människan i original. Med kroppen (tårar och skrik) ”talar” det till sin mamma. Hon svarar med kram och famn. Hon kan sitt barns kroppsmål. Vid ofattbar personlig förlust kan också en vuxen ”tala med kroppen” (huvudvärk, yrsel, med mera), driven av att, likt barnet, förstå och göra sig förstådd, att skapa och känna mening. Nu kan vi se, inte bara orsaken till, utan också avsikten med att människan i brist på ord instinktivt ser till att komma till tals. Utmanad, när något svårbegripligt stör vår värld, svarar vi automatiskt med något i vårt mönster av tankar, ord, känslor och handlingar som vi har tillgång till: barn har ljud och tårar, politiker ord, fåordiga har knytnävar, läkare har sin biomedicinska teori, ”psykosomatiker” har budskap ofta missuppfattade som symtom.

Ansvariga för läkares utbildning har att sörja för att allmän­läkare, utöver fortsatt god förmåga att finna och behandla sjukdomar också med framgång kan möta kroppsligt friska patienter som nu löper risk att bli sedda som sjuka.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler