Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd, Stockholm.

Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd, Stockholm. Bild: Scharlotte Peppare

”Felaktig beskrivning av ASIH i Stockholm”

Vi under­lättar patientens val genom att ställa samma kvalitetskrav på alla utförare, skriver Ella Bohlin i en debattreplik.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Angående Jonas Lindbergs (V) debattartikel om Avancerad sjukvård i hemmet i Dagens Medicin nr 10/18.

Att släppa in vårdpersonal innan­för sin egen tröskel är en helt annan sak än att vårdas på sjukhus. De här patienterna bör så långt det är möjligt få behålla sin medbestämmanderätt i beslut som rör dem själva.

2015 skärptes föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen om patienternas delaktighet. Studier visar att vårdresultatet blir bättre om patienten känner mer del­aktig­het i besluten. Tvärtemot vad Jonas Lindberg påstår har det regionala cancercentret, RCC, inga data som talar för att valfriheten knappt skulle existera och att patienter skickas dit det finns platser öppna. Ledningen för RCC uppger att den uppgiften är okänd.

“Fler ska få plats snabbare inom ASIH”

Vi underlättar patientens val genom att ställa samma kvalitetskrav på alla utförare inom vårdval ASIH. Jonas Lindberg skriver att vårdval är ideologiskt betingat. Man kan fråga sig vem som är ideologiskt driven här. Det är bara titta runt på de rödgröna landsting där ideologi hindrat vårdval. Vänte­tiderna till specialistvård i dessa landsting är långa. Stockholm klarar sig bäst, och vi är det landsting som har flest vårdval. Varken egen regi, upphandling enligt LOU eller vårdval/LOV har egentligen förankring i veten­skapen. Ingen studie pekar ut den ena eller andra formen som överlägsen för offentligt driven verksamhet.

Vårdvalet har dock fördelen framför LOU att det utvärderas och revideras kontinuerligt. Detta menar Jonas Lindberg leder till ökad byråkratisering. Jag menar att det är ett felaktigt sätt att beskriva något som i själva verket handlar om utvecklingsarbete. Vi lever i en tid när demografi, medicin­teknik och behandlingsmetoder förändras snabbt.

Jonas Lindberg skriver att vårt ersättningssystem i ASIH har lett till att antalet in- och utskrivningar ökat. När det gäller inskrivningarna är det positivt att de ökar. Fler ska få plats snabbare inom ASIH. Alliansen i Stockholm har byggt ut ASIH med 200 platser och det har bidragit till att minska akut­inlägg­ningarna till sluten­vården.

ASIH ska ske när det är medicinskt motiverat. Sedan ska patienten skrivas ut till annan vårdnivå, precis som när det gäller den slutna sjukhusvården. När det gäller utskrivningar finns inom sjukhusvården ekonomiska incitament för att skriva ut medicinskt färdig­behand­lade patienter ordnat och så snart som möjligt. Nu har vi skärpt det incitamentet även för ASIH genom att införa 120-dagarsregeln, som inneburit fler ny­inskriv­ningar. Medicinskt färdigbehandlade har förts över till rätt vårdnivå, till exempel basal hemsjukvård. För att undvika snabba återinskrivningar efter sjukhusvård finns Samman­hållen vård genom enhetliga arbetssätt, Svea. 

Relaterat material
”Vårdval ASIH försämrar den palliativa vården”

Kommentarer