Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Axel Chipumbu Havelius, leg psykolog, Barry Karlsson, leg psykolog, specialist i neuro­psykologi, Bo Hejlskov Elvén, leg psyko­log, och Sigrid Kulneff, leg sjuksköterska samt f d projektledare för Funca.

Axel Chipumbu Havelius, leg psykolog, Barry Karlsson, leg psykolog, specialist i neuro­psykologi, Bo Hejlskov Elvén, leg psyko­log, och Sigrid Kulneff, leg sjuksköterska samt f d projektledare för Funca.

”Personer med funktionsnedsättning kan lätt få bättre stöd”

Det finns ett arbetsverktyg som bevisligen minskar psykisk ohälsa hos personer med funktionsnedsättning – så låt oss använda det, skriver fyra debattörer. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I larmrapport efter larmrapport skrivs det om hur vuxna personer med funktionsnedsättning, så som autism, utvecklingsstörning och förvärvad hjärnskada, upp­lever både fysisk och psykisk ohälsa i mycket högre utsträckning än övriga populationen och hur svårt det är att komma tillrätta med problemen.

Vi vet att personer med funktionsnedsättning ofta reagerar med problemskapande beteende när de drabbas av ohälsa. Många i den här gruppen står på medicin mot psykos utan diagnostiserad psykossjukdom. Läkemedel förskrivs i stället som ett sätt att hantera problemskapande beteenden, såsom oro och utagerande eller självskadebeteende, trots att preparaten har kraftiga biverkningar och risker. Tvångs- och begränsningsåtgärder är vanliga i verksamheterna. Dessutom tar både Brå och Socialstyrelsen upp hur våldsutsatt denna grupp är.

Trots att det gång på gång talas om brister i omsorgen runt denna grupp så uppger endast 6 procent inom LSS-verksamheter att de arbetar med verksamhetsutveckling, enligt Öppna jämförelser.

Tänk er då att det finns ett arbetsverktyg som bevisligen minskar psykisk ohälsa hos personer med funktionsnedsättning. Arbetsverktyget förebygger och minskar problemskapande beteende, minskar begränsande åtgärder och förbättrar självbestämmande och delaktighet. Det ger också unika möjligheter att arbeta med förbättringsarbeten. Personalen som arbetar med det har positiva erfarenheter.

Arbetsverktyget, Funca, är ett webbaserat verktyg där personal med olika yrkeskompetenser arbetar tillsammans i team och med personen med funktionsnedsättning, mot samma mål.

Funca bygger på en cykel som är vanlig vid kvalitets- och förbättringsarbete: att kartlägga, analysera, planera, genomföra och utvärdera. Med hjälp av ett bedömningsverktyg går personalen igenom hur brukaren mår och vilka bakomliggande orsaker som kan finnas. Det kan till exempel vara att omgivningen ställer för höga krav, att personen känner smärta eller att kommunikationen inte fungerar tillfredsställande. I analys­delen fyller personalen även i vilka tvångs- och begränsningsåtgärder som används och hur läke­medels­behand­lingen ser ut. Därefter implementeras individanpassade, stödjande insatser i samråd med personen och an­höriga. Teamets gemensamma reflektion gör att personalen smidigare kan hitta ett gemensamt förhållningssätt.

“Funca är uppbyggt helt utan vinstintressen i Region Skånes regi.”

Eftersom Funca är ett ­webbaserat arbetsverktyg kan man följa statistik på sin enhet och jämföra med aggregerade data från sin kommun, sitt län samt hela riket. På sikt kan Funca leda till effektivisering både vad det gäller minskad personalomsättning och onödig belastning av sjukvården.

Funca är uppbyggt helt utan vinstintressen i Region Skånes regi. Grunden och anledningen till att verktyget byggdes där är BPSD-registret, ett kvalitets­register och en riktig framgångssaga inom demens. Socialdepartementet har gjort en behjärtansvärd insats med tio miljoner kronor till och med 2017, vilket har gjort att Funca helt kunnat klara sig utan att ta ut avgifter, fram till nu.

Vem tar nu ansvaret för fortsatt arbete för en bättre psykisk hälsa hos personerna med insatser från LSS? Funca både vill och kan men står just nu utan ekonomiskt stöd. De stora förlorarna, som många gånger förr, blir en grupp som har svårt att göra sin röst hörd. 

Relaterat material
”Personer med utvecklingsstörning får sämre vård”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler