Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Låt mig slippa ägna tid åt onödiga läkarintyg”

Uppgiften att skriva läkarintyg under influensaperioden äter upp värdefull vårdtid, skriver distriktsläkaren Daniel Håkansson. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Daniel Håkansson, distriktsläkare i Stockholm.

Som distriktsläkare på en vanlig vårdcentral stöter jag på alla sorters människor och många sorters arbetsuppgifter. Kärnuppdraget bör dock vara läkarmöte med patienten.

Under influensasäsongen äts tyvärr kalendern upp. Nu under januari–februari har, grovt uppskattat, 15 procent av besöken på vår alltid pressade jourmottagning handlat om samma specifika sak – vanliga arbetande medborgare som är på femte–sjunde dagen av influensan och inte kan återgå i arbete inom ramen för egen sjukskrivning på fem dagar.

Enstaka är oroliga över komplikationer och ska förstås läkarbedömas. De flesta söker dock för att få läkarintyg på att de är för matta och tagna för att börja arbeta dag 8. De patienterna efterfrågar inte min medicinska utbildning utan min intygsrätt. Utan intyg – ingen sjuklön, så jag klandrar inte med­borgarna.

Arbetsgivarens sjuklöneansvar gäller till och med dag 14. Under dag 8–14 prövar Försäkringskassan inte sjukintyget, det ska arbetsgivaren göra.

Sjuklönelagen specificerar inte hur intyget till arbetsgivaren ska utformas under sjuklöneperioden. Arbetsgivaren vet ju redan att medarbetaren är sjuk. Frågan om när den kan förväntas åter avgörs av den drabbades tillfrisknande. För det behövs egentligen ingen läkare alls, på en normal arbetsplats råder vettiga relationer och man pratar med varandra. Läkaren har varken tid eller lust att ifrågasätta om den flunsadrabbade medborgaren är konvalescent dag 8–14 eller att följa dess arbetsförmåga dag för dag. Särskilt inte sedan vi tidigt lärde oss att årets influensa var en seg rackare.

Enklast vore förstås att låta personalkontoret meddela att ”under flunsatider behöver flunsadrabbad anställd inget intyg innan dag 15, sjuklön utgår i alla fall ”.

(Många arbetsgivare och patienter blir tyvärr förvirrade av ett enkelt intyg utan Försäkringskassans logotyp på. ”Till Nilssons jobb: Nilsson är trött och tagen efter flunsan. Bör vila en vecka till, börjar jobba innan dess om krafterna återkommer. Stämpel/Doktorn.” Nilsson är ju en vanlig vuxen människa som går tillbaka till jobbet så fort det går.)

Försäkringskassans intyg om sjukpenning måste dessutom – för att gå igenom journalsystemet – fyllas i komplett, oavsett diagnosen. Alltså blir intyget massa självklarheter om att Nilsson hostar, inte sover, känner sig seg och rekommenderas vila. Rutorna om prognoser, kopplingar mellan symtom och arbetsuppgifter, rehabförslag, rekommendationer och annat som obligatoriskt ska redovisas blir vansinnigt onödig överskottsinformation.

“Ge oss ett e-intyg med fyra klick!”

Svensk sjukvård är pressad. Vi har ingen överkapacitet. Sjukvård är en begränsad resurs som ska prioriteras utifrån medicinskt behov.

Om undertecknad skrivit ett ”flunsa-sjuklöne-intyg” om dagen så handlar det om tusentals i hela landet. I en hårt ansträngd primärvård alltså, vars personal inte heller är immun mot influensa.

Så Sverige: Gör nåt! Ändra lagen, ändra praxis, ge oss ett e-intyg med fyra klick, gör vad som behövs, ge distriktssköterskor begränsad sjukskrivningsrätt!

Nästa vinter hoppas jag att jag kan ägna mer tid åt de långa svåra sjukskrivningsfallen. Om jag hinner fylla i de nya ännu mer omfattande intygen vill säga. Och slipper flunsan.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler