Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Samverkan för en bättre vård av långvariga sjukdomar: Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet Hjärt-lung, Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuroförbundet, Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet, Maritha Sedvallson, förbundsordförande, Astma- och allergiförbundet, Thomas Magnusson, ordförande, Diabetesorganisationen i Sverige, och Anders Ekholm, ordförande, Storstockholms diabetesförening.

Samverkan för en bättre vård av långvariga sjukdomar: Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet Hjärt-lung, Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuroförbundet, Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet, Maritha Sedvallson, förbundsordförande, Astma- och allergiförbundet, Thomas Magnusson, ordförande, Diabetesorganisationen i Sverige, och Anders Ekholm, ordförande, Storstockholms diabetesförening. Bild: Anders Norderman/Håkan Sjunnesson/Maria G Nilsson/Lena Dahlström

”Vård av personer med långvarig sjukdom måste förbättras”

I ett land med en växande och åldrande befolkning är en bättre vård av personer med långvariga sjukdomar ett måste, skriver Samverkan för en bättre vård av långvariga sjukdomar.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I dag lämnar vi över rapporten Vägen till världsklass – så får vi en bättre vård för personer med långvariga sjukdomar till regeringens utredare Anna Nergårdh som leder arbetet med att ställa om och modernisera vården. De förslag som kommer att presenteras i utredningen kommer med största sannolikhet att påverka dem vi arbetar för, de som lever med en eller flera långvariga sjukdomar.

Bakom rapporten står sex patientorganisationer. Vi representerar 123 000 medlemmar i runt 500 lokalföreningar. Vi lever med sjukdomar som löpande kräver kontakter med såväl primärvård som specialistvård och akutvård. Det handlar om personer med hjärt-/kärlsjukdomar, astma, allergi, diabetes, reumatiska sjukdomar och olika neurologiska diagnoser.

När svenska politiker beskriver sjukvården låter det ofta som att Sverige är ett föredöme. Sverige har till måttliga kostnader en vård i världsklass brukar det heta. Oavsett politisk färg är uttalanden i stil med detta vanliga när vi hör svenska politiker beskriva svensk sjukvård. Beroende på vilken vårdpolitisk fråga som är aktuell för dagen brukar det sedan komma ett tillägg: Det fortfarande finns vissa utmaningar.

De senaste åren har utmaningarna kanske lyfts fram lite mer men i grunden finns det fortfarande en bild av att ”det mesta” fungerar väl.

“Sverige har inga dåliga resultat men det är knappast att betrakta som världsklass.”

Vår rapport visar att det är en bild som det finns anledning att modifiera. Med hjälp av data från OECD och den omfattande undersökningen som International Health Policy Survey har genomfört, har vi jämfört den svenska hälso- och sjukvården med andra länders. Sverige har inga dåliga resultat men det är knappast att betrakta som världsklass. Rapporten visar på goda resultat för överlevnad vid livshotande tillstånd men för behandling i primärvården och för patientupplevelser är resultaten sämre. Den visar på stora brister i information delaktighet, kontinuitet och samordning. I jämförelse med andra länder har läkare och patienter, liksom vi, en mer negativ bild av läget i hälso- och sjukvården.

Det som oroar oss mer än något annat är att det berör vården av personer med långvarig sjukdom, som är väl representerade i våra organisationer. Just dessa områden är centrala för de stora utmaningar som svensk sjukvård står inför. Bristerna finns inte på marginalen, de berör själva kärnan i vården.

I ett land med en växande och åldrande befolkning är en bättre vård av personer med långvariga sjukdomar ett måste. Vi har därför tillsammans med ett 40-tal ledande experter inom svensk hälso- och sjukvård arbetat fram förslag som kan förbättra vården för personer med långvariga sjukdomar. Vi vill genom att överlämna vår rapport bidra med förbättringsförslag förslag på sex områden:

  • Gå från en strukturbaserad till en personcentrerad vård
  • Patienten ska inkluderas i vården och ska ha rätt till en sammanhållen hälsoplan
  • Skapa och genomför patientutbildningar
  • Utveckla vårdens struktur för en förbättrad uppföljning
  • Utveckla digitala verktyg och harmoniserad lagstiftning
  • Skapa en modell för interprofessionellt teamarbete

Vi har stora förväntningar på Anna Nergårdhs utredningsarbete och hoppas att det ska leda till förslag som pekar i rätt riktning för våra grupper. Men det kommer inte att räcka med goda förslag på departementets bord. Det är i landstingen som förslagen ska genomföras. Det kräver att det finns en medvetenhet om problemen i vården av personer med långvariga sjukdomar både bland beslutsfattare men även inom professionen. Det är i grunden inte några oöverstigliga reformer som krävs men det måste finna en vilja att skapa förutsättningar som leder till konstruktiva lösningar och innovation.

Kommentarer