Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Susann Ask, ordförande, Anna Stubbendorff, projektledare Levnads­vane­projektet, och Christin Anderhov Eriksson, projekt­ledare Levnads­vane­projektet, samtliga Dietisternas riksförbund.

Susann Ask, ordförande, Anna Stubbendorff, projektledare Levnads­vane­projektet, och Christin Anderhov Eriksson, projekt­ledare Levnads­vane­projektet, samtliga Dietisternas riksförbund.

”Brist på dietister påverkar patient­säkerheten”

Fler dietister på olika arenor i samhället är ett klokt sätt att använda resurserna och förebygga ohälsa, skriver Dietisternas riksförbund.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I Socialstyrelsens rapport Nationella planeringsstödet 2018 kartläggs tillgång och efterfrågan på personal i hälso- och sjukvård och tandvård. I analysen ingår tio legitimerade yrken, men såväl dietister som arbetsterapeuter saknas. Detta är bekymmersamt eftersom det stöd som patienter får av dessa yrkesgrupper bland annat lägger grunden för autonomi och minskad vårdtyngd.

Behovet av dietister i Sverige är stort redan i dag, och förväntas öka. De senaste åren har många regioner och landsting anställt fler dietister, bland annat för arbetet med prevention och behandling av sjukdomar relaterade till ohälso­samma matvanor och levnadsvanor. Den ökande efterfrågan i kombination med ökande antal pensionsavgångar har lett till en eftersläpning och det utbildas i dag inte tillräckligt många dietister för att täcka kompetensbehovet och tillsätta vakanta tjänster.

Att ha för få kollegor på plats innebär en ohållbar arbetsbörda, hälsorisker och tuffa prioriteringar – och äventyrar patient­säker­heten. Hos multisjuka äldre, vid exempelvis cancer, kronisk sjukdom eller fallskador, kan komplikationerna bli färre och tillfrisknandet snabbare om dietist och åtgärder för att motverka undernäring sätts in i tid. Brist på dietister gör att vårdköerna blir långa och tillstånd förvärras, bland annat vid fetma, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes – diagnoser som ofta kräver livslång behandling och vars belastning på samhällsekonomin kan minska avsevärt med rätt kost­behand­ling.

Bara en av tio äter hälsosamt och matvanorna är i Sverige den största riskfaktorn för ohälsa och vanligaste orsaken till för tidig död. Självutnämnda experter hörs och syns mer än välgrundade näringsrekommendationer och för dem som behöver personligt anpassat stöd för att göra livsstilsförändringar är det mycket svårt att få tillgång till rätt kompetens.

“Bara en av tio äter hälso­samt och matvanorna är i Sverige den största riskfaktorn för ohälsa.”

Vissa regioner och landsting har kommit långt i arbetet med matvanor inom primärvården men på många ställen saknas personal med adekvat utbildning. Bland annat anser Livsmedelsverket att det finns för få dietister och att man måste jobba mer systematiskt med frågan.

Även Cancer­fonds­rapporten som nyligen presenterades tar upp kostens och levnadsvanornas betydelse för prevention samt behandlingsresultat och överlevnad vid cancer.

Socialstyrelsen bör i sin analys av kompetensbehov väga in samverkan mellan yrkes­grupper och skapa en helhetsbild som inkluderar samtliga legitimerade vårdyrken. Vi ser ett ökande behov av dietister i och med ett ökat antal multisjuka äldre, och att fler lever länge med en kronisk dia­gnos, funktionshinder och/eller psykisk ohälsa. Socialstyrelsen menar i rapporten att ”För fysio­terapeuter bedöms bristen kvarstå på lång sikt i samband med en växande andel äldre i befolkningen.” Detta gäller i högsta grad även för dietister, då undernäring hos äldre är vanligt och resurskrävande, bland annat i form av längre vårdtider och ökad risk för komplikationer.

En missvisande analys av kompetensbristen gör att det blir svårare att göra en adekvat bedömning av behovet av utbildningsplatser på universitet och lärosäten, och att beslutsfattare inte får en rättvis bild av det faktiska behovet av kompetens inom hälso- och sjukvården. Brist på dietister drabbar såväl kvalitet som patientsäkerhet och vårdtyngd, liksom arbetsmiljö och hälsa hos personalen. Fler dietister på olika arenor i samhället är ett klokt sätt att använda resurserna, förebygga ohälsa och sätta in adekvata åtgärder i tid. 

Relaterat material
”Varför saknas arbetsterapeuter i Socialstyrelsens analys?”

Kommentarer