Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Frida Sundberg, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, tycker att processen tar för lång tid. Mårten Lindström, tillförordnad ordförande för NT-rådet,  tror på beslut inom ett par månader.

Frida Sundberg, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, tycker att processen tar för lång tid. Mårten Lindström, tillförordnad ordförande för NT-rådet, tror på beslut inom ett par månader.

Dröjsmål kan öka pumphackning

RÄTTAD En ny generation pumpar som reglerar insulinmängden mer finstämt är på gång. Men medan barnläkare redan nu vill ha tillgång till tekniken, manar det nationella NT-rådet landstingen att avvakta. 

Annons:

För ett år sedan rapporterade Dagens Medicin att barnläkare uppmärksammat att föräldrar hackade sina barns insulinpumpar.

Nu finns en ny generation pumpar på marknaden, men i ett yttrande från februari skriver NT-rådet att landstingen bör avvakta med att introducera dessa.

– Tar det för lång tid innan nya hjälpmedel blir säkerhetskontrollerade och tillgängliga är jag orolig för att fler föräldrar kan provoceras att ta steget att hacka sina barns pumpar. Det är inte en utveckling som vi inom diabetesvården vill se, säger Frida Sundberg, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

De omstridda pumparna godkändes av den amerikanska läkemedels­myndigheten FDA redan under hösten 2016. Och i april 2017 hade de första tusen amerikanska patienterna fått tillgång till pumparna, som har stora fördelar.

“Tar det för lång tid är jag orolig för att fler föräldrar kan provoceras till att hacka sina barns pumpar.”

- Frida Sundberg

– Med hjälp av en algoritm ihop med kontinuerligt uppmätta glukos­värden kan de justera insulin­dosen timme för timme. Och blir algoritmen ”osäker”, finns en back-up som gör att pumpen återgår till för­programmerad dos, säger hon. 

Mårten Lindström, kardiolog och överläkare vid medicinkliniken vid Länssjukhuset Ryhov, är tillförordnad ordförande för NT-rådet.

– Vi har 21 landsting och regioner som bör agera så lika som möjligt. Ett ordnat införande krävs för att vården ska bli jämlik, för att ny medicinteknik ska införas snabbt och för att priset ska vara rimligt, säger han.

Just vad gäller snabbheten anser Frida Sundberg att myndigheterna har brustit tidigare. När det gällde en viss typ av kontinuerliga blodsockermätare, tog det två år för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att komma fram till att produkten kunde användas.

– Det tog alldeles för lång tid. Vi inom barnsjukvården fick tidigt tillgång till hjälpmedlen, men för delar av vuxenvården var det svårare. All ny utrustning är inte bra, men allt är inte dåligt heller. Och det är viktigt att vi får börja använda produkterna i vården, så att vi lär oss hur de fungerar och vilka hjälpmedel som kan passa vilken patient, säger Frida Sundberg.

Mårten Lindström håller med om att det då drog ut på tiden:

– Det är med den utgångspunkten vi nu använder en ny modell, där vi ska träffa ett av företagen inom kort. Ju snabbare vi får de vetenskapliga data vi behöver, desto snabbare kan vi fatta beslut.

Beslutet baseras även på TLV:s hälsoekonomiska bedömning som är beroende av information från företagen.

– De har ansvar för att prissättningen är rimlig, medan landstingen, NT-rådet och läkemedelsindustrin delar på ansvaret för god och snabb tillgång till innovativa metoder. Målsättningen är att vi ska kunna ta beslut inom ett par månader, säger han.

RättelseNT-rådet benämndes först som statligt i artikeln, men det är utsett av landstingens hälso- och sjukvårdsdirektörer och har landstingens mandat att avge rekommendationer.

Kommentarer