Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Medelhavskosten är bäst – det finns vetenskapliga bevis för en mängd hälsovinster som bygger på erfarenheter under mer än en generation, skriver debattören.

Medelhavskosten är bäst – det finns vetenskapliga bevis för en mängd hälsovinster som bygger på erfarenheter under mer än en generation, skriver debattören. Bild: Thinkstock

”Förbättra barns och ungdomars möjligheter att få en god hälsa”

Vi bör fokusera på ett begränsat antal viktiga områden och få alla barnfamiljer att se över sina matvanor, skriver barnläkaren Tomas Sveger. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Tomas Sveger, barnläkare, docent.

För 30–40 år sedan var 40 procent av svenskarna rökare. 10 procent av oss rökte ett paket eller mer om dagen. Få trodde att det var möjligt att uppnå den radikala minskningen av cigarett­rökning till dagens mindre än 10 procent.

De humanitära och ekonomiska vinsterna är betydande. Lungcancer, kol och emfysem kommer att minska med två tredjedelar, dessutom hjärt-kärlsjukdom och annan cancer.

Andra delar av vår livsföring har inte förbättrats i motsvarande grad, ibland försämrats, och skillnaden mellan familjer med bra och låg utbildning är stor. Optimal kost, näring och motion till alla skulle ge betydande hälsovinster. Övervikt, typ 2-diabetes och högt blodtryck skulle i stor utsträckning kunna förebyggas.

Åtgärderna måste initieras tidigt. Vilken mat barn föredrar bestäms redan i tre–fem års ålder. Rekommendationerna måste kommuniceras så att de får genomslag även i familjer med lägre utbildning.

Medelhavskosten är bäst. Det finns vetenskapliga bevis för en mängd hälsovinster som bygger på erfarenheter under mer än en generation. Kosten är mycket av en livsstil och man slipper detaljerade dietråd. Maten är rik på frukt, grönsaker, fullkornslivsmedel, olivolja, magert kött och fisk. Rött kött serveras någon gång i veckan och halv- och helfabrikat sparsamt. Yoghurt, ost, ägg och bröd förekommer ofta. En svensk modifiering är sannolikt önskvärd till exempel vatten alternativt lättmjölk, oliv- alternativt rapsolja. Frukt och/eller grönsaker behöver serveras tre gånger per dag.

Motion har en övergripande positiv inverkan på både kroppen och den mentala hälsan. Däremot är maten nyckeln till normal vikt, medan aktiviteten hjälper till att stabilisera vikten. Inaktivitet är en lika viktig riskfaktor som rökning och fetma. Inaktivitet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, bröst- och tjocktarmscancer och dödsfall oberoende av orsak. Skolresultaten påverkas också positivt av motion. Aktivitetsönskemålen är måttliga. Dagligen en halvtimmes lätt motion, till exempel promenad, cykling, alternativt 15 minuters intensiv aktivitet, till exempel löpning, fotboll. Den grupp tonåringar som i dag är inaktiv måste stimuleras till motion i skolan och på sin fritid, helst tillsammans med föräldrarna.

“En del europeiska länder och några stater i USA har infört sockerskatt. ”

En del europeiska länder och några stater i USA har infört sockerskatt. Preliminär information antyder en minskning med 10–15 procent av mängden tillsatt socker. Kolhydrater (olika sockerarter) förekommer naturligt i maten och är inte något farligt. Cirka 50 procent av basmatens energiinnehåll är kolhydrater. Svensken konsumerar cirka 40 kilo socker per person och år varav 85 procent (!) är tillsatt socker och vi dricker 100 liter sötade läskedrycker per person och år. Svenskarna är världsmästare i att snaska godis, 17 kg per person och år, mer än dubbelt så mycket som genomsnittet i EU. Alla dessa extra, tomma kalorier, mår ingen bra av.

Extra sockret består av glukos, fruktos och sackaros (en sammansatt sockerart som består av glukos och fruktos). Glukos, det vill säga vanligt socker, transporteras till muskler, lever, fettvävnad och hjärnan i ungefär lika mängder och används i ämnes­omsättningen. Med fruktos, fruktsocker, är det annorlunda. Detta smakar mest sött och används därför ofta. Det transporteras till tarm och lever. Experimentell forskning visar att om fruktos tillförs snabbt och i för stor mängd ger det fettlever, resistens mot insulin (förstadium till typ 2-diabetes), högt blodtryck (förändringar som vid metabola syndromet). Vi saknar dock fullständiga kunskaper om effekten på människan.

Följande åtgärder för att minska konsumtionen av extra socker föreslås:

  • Maximal tillåten storlek läskedrycker 0,5 liter, standard­storlek 33 cl.
  • Allt godis skall vara paketerat (även av hygienskäl) och försett med näringsdeklaration. Maximal förpackningsstorlek 200 gram.
  • Radikal förbättring av näringsdeklarationen så att alla kan förstå budskapet. Tillsatt socker, fettinnehåll, mättat fett och salt anges med fetstil och i procent av det dagliga normala behovet.

Speciellt viktigt är att förändringarna kan inkluderas i de dagliga rutinerna någorlunda enkelt utan ytterligare belastning på barnens föräldrar.

Förslaget är att man fokuserar på ett begränsat antal viktiga områden och – med hjälp av hälsokommunikatörer, effektiv ”marknadsföring” och barn-/skolhälsovården – får alla barnfamiljer att lyssna och se över sina matvanor.

 

Referenser

  • Miller V et al. Fruit, vegetable, and legume intake, and cardiovascular disease in 18 countries (PURE). Lancet 2017;390:2037-49.
  • Weihong Hu SAL et al. The effect of physical activity on mortality and cardiovascular disease in 130 000 people from 17 countries. Lancet 2017;390:2643-54.
  • Bramsved R et al. Parental education and family income affect birthweight, early longitudinal growth and body mass index development differently. Acta Paediatr 2018; jan 7th, Epub.
  • Editorial. Crystallizing sugar science. Nature Medicine 2016;22:1369-70.

Kommentarer