Immunterapi och cytostatika gav lungcancersjuka ökad överlevnad - Luftvägarna - Dagens Medicin

Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Många patienter som drabbas av lungcancer har en tumör som redan spridit sig utanför lungorna vid diagnos.

Många patienter som drabbas av lungcancer har en tumör som redan spridit sig utanför lungorna vid diagnos. Bild: Thinkstock

Immunterapi och cytostatika gav lungcancersjuka ökad överlevnad

Fler patienter med spridd lungcancer bör få immunterapi i sin primära behandling. Det är budskapet i två stora studier som kan förändra praxis i Sverige. 

Annons:
Karl-Gustav Kölbeck

Fynden presenteras på den årliga cancerkongressen AACR som pågår i Chicago och de publiceras också i tidskriften New England Journal of Medicine.

Karl-Gustav Kölbeck, överläkare på lungcancerkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, tycker att resultaten är uppmuntrande.

– Det blir allt tydligare att immunonkologiska läkemedel är värdefulla som första linjens behandling vid spridd lungcancer. Särskilt intressant är att patienter med svårbehandlade tumörtyper svarar allra bäst, säger han.

I den ena fas 3-studien kombinerades immuncheckpointhämmaren Keytruda (pembrolizumab) med cytostatika på patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer som inte var av skivepiteltyp. Denna histologiska undergrupp är den vanligaste typen av lungcancer.

Bland deltagare som lottats till att få läkemedlet Keytruda plus cytostatika låg överlevnaden efter ett år på 69 procent. Motsvarande siffra var betydligt lägre bland patienter som enbart fått cytostatika, 49 procent. Gruppen som fått tillägg med Keytruda hade också längre progressionsfri överlevnad, alltså tiden till dess att sjukdomen förvärrades. Andelen svårare biverkningar var ungefär densamma mellan grupperna.

Keytruda är i dag en rekommenderad behandling i första linjen för den ungefär fjärdedel av patienterna som har högt uttryck av tumörmarkören PD-L1. I den nya studien sågs en ökad överlevnad även hos personer med ett lågt sådant uttryck.

– Det öppnar för att fler patienter skulle kunna få behandling med immunterapi i kombination med cytostatika. Det blir spännande att följa detta för att se om det påverkar femårsöverlevnaden. Men en nackdel är att det inte är någon billig behandling precis, säger Ola Brodin, docent och överläkare vid onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

I den andra fas 3-studien utvärderas en kombinationsterapi med de två immuncheckpointhämmarna Opdivo (nivolumab) och Yervoy (ipilimumab) hos patienter med spridd icke-småcellig lungcancer.

Här inkluderades patienter med både skivepitel- och icke-skivepitelcancer men analysen gällde enbart de runt 45 procent av testade patienter som i en övergripande studie hade hög så kallad tumörmutationsbörda, vilket anses göra dem mottagligare för immunterapi.

Efter ett år låg den progressionsfria överlevnaden på 43 procent bland patienter som fått kombinationsterapin, jämfört med bara 13 procent bland dem som enbart fått cytostatika. Andelen svåra biverkningar var liknande mellan de två grupperna.

– Att använda mutationsbörda som en biomarkör för behandlingen ser ut att vara lyckat. Det har vi inte riktigt applicerat i svensk sjukvård ännu, säger Karl-Gustav Kölbeck.

Deltagarna hade god effekt av kombinationsbehandlingen oavsett tumörens uttrycksgrad av markören PD-L1. I en tidigare studie har Opdivo ensamt inte visat sig ge förbättrad effekt jämfört med cytostatika.

Sammantaget är resultaten ett framsteg för immunterapier vid svårbehandlad lungcancer, anser Karl-Gustav Kölbeck. Han efterlyser dock fler studier för läkemedlen – med längre uppföljningstider – för att få en bättre bild av behandlingseffekten på sikt.  

– Resultaten talar för att vården av lungcancer måste bli allt mer nischad. Det gäller för oss att analysera tumörer och ta reda på vilka subpopulationer av patienter som har mest nytta av dessa behandlingar, säger Karl-Gustav Kölbeck.

Studien som berörde Keytruda omfattade 616 patienter och finansierades av företaget MSD. Studien som berörde Opdivo och Yervoy omfattade 299 patienter och finanseriades av företagen Bristol-Myers Squibb och Ono Pharmaceuticals.

Inga av patienterna i de två studierna hade behandlingsbara förändringar i EGF-receptorn eller ALK-genen.

Läs abstract:

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler