Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

I studien deltog 220 patienter som skulle få en ny lever.

I studien deltog 220 patienter som skulle få en ny lever. Bild: Thinkstock

Varm lever bättre än kall

En lever har färre tecken på skada om den förvaras i en kroppstempererad maskin än i en frysbox inför transplantation. Det visar den första randomiserade studien på området.

Annons:
Carl Jorns är specialistläkare i transplantationskirurgi vid Karolinska universitetssjukhuset.
Bild: Isabell Steger

I maskinen är temperaturen 37 grader Celsius och syresatt blod strömmar genom levern vars funktion ständigt utvärderas av en läkare. Organet behandlas även med läkemedel för att må så bra som möjligt. Tekniken är ny och kallas för normoterm maskinperfusion.

– Det är verkligen spännande resultat och en välgjord studie. Vi vill införa maskinperfusion för leverdonationer i Sverige och i dag pågår sådana diskussioner vid landets transplantationscentra, säger Carl Jorns som är specialistläkare i transplantationskirurgi vid Karolinska universitetssjukhuset.

I svensk sjukvård är standard att en lever från en donator kylförvaras i väntan på transplantation. Men det kan förändras om framtida studier av normoterm maskinperfusion uppvisar lika bra resultat, menar Carl Jorns.

I studien, som publiceras i tidskriften Nature, ingick 220 patienter som skulle få en ny lever. Deltagarna kom från fyra olika länder, däribland England och Spanien. Via lottning fick hälften av patienterna ett organ som hållits nedkylt, medan resterande hälft tog emot en lever som förvarats med normoterm maskinperfusion i upp till tolv timmar.

Sju dagar efter transplantationen var andelen biomarkörer för leverskada 49 procent lägre efter kroppstempererad förvaring, jämfört med kylförvaring.  Även fallen av tidig organdysfunktion var betydligt färre bland patienter vars lever hållits varm i stället för kall.

Forskarna fann också att färre organ behövde slängas när den nya tekniken användes, vilket resulterade i fler levertransplantationer. Det är viktiga fynd, betonar Carl Jorns.

– Om resultaten kan upprepas i fler studier bäddar det för att färre patienter kommer dö i väntan på organ. Och om leverns funktion till och med kan förbättras med tekniken är det av stort värde, säger han.  

En svaghet med resultaten är att graden av leverskada – som utgör studiens primära effektmått – baseras på biomarkörer, lyfter Carl Jorns.

– Man har analyserat nivån av olika leverenzymer som vittnar om organskada. Men frågan är hur kliniskt relevant effektmåttet är, säger han.  

I studien fann forskarna ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan de två grupperna när det kom till patientöverlevnad efter ett år eller gallgångsskada.

I dag finns så kallad hypoterm maskinperfusion i Sverige där organ förvaras i cirka fyra grader Celsius. Än så länge används endast metoden på donerade njurar. Frågan är om man ska välja hypoterm eller normoterm teknik när det gäller leverdonationer, menar Carl Jorns.

– Vi kommer att invänta mer studiedata innan ett sådant beslut tas. Fördelen med att levern hålls i kroppstemperatur är att dess funktion hela tiden kan utvärderas. Men samtidigt är normoterm tekniken dyr och resurskrävande, säger han.

Studien pågick mellan 2014 och 2016. Patienterna var äldre än 18 år och kom från sju olika kliniker i fyra europeiska länder.

Läs mer i abstract:

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler