Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

I vissa sammanhang används diagnosen för att sortera bort personer och det är naturligtvis något man inte vill bli utsatt för, säger psykiatrikern Maria Unenge Hallerbäck.

I vissa sammanhang används diagnosen för att sortera bort personer och det är naturligtvis något man inte vill bli utsatt för, säger psykiatrikern Maria Unenge Hallerbäck. Bild: Thinkstock

Ungdomar vill återkalla sina diagnoser

I takt med att allt fler barn fått en neuropsykiatrisk diagnos händer det också att en del, när de blir lite äldre, vill återkalla diagnosen.

Annons:

En diagnos kan stå i vägen för den som exempelvis vill ta körkort, göra lumpen eller bli polis.

– Jag kan uppleva att det har ökat. Framför allt är det ungdomar som vill återkalla diagnoser, snarare än föräldrar, och det kan ha att göra med att ungdomen inte längre känner igen sig i diagnosen, det kan ha skett en positiv utveckling, säger Maria Unenge Hallerbäck, överläkare och engagerad i Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri.

Antalet barn med en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd, autism och Aspergers syndrom ökade med över 300 procent mellan 2006 och 2016, enligt P4 Värmland.

Maria Unenge Hallerbäck

Men en diagnos som ges i barndomen kan också stänga dörrar senare i livet, exempelvis när det handlar om att ta körkort, göra lumpen eller bli polis.

– Dessvärre har det blivit så att diagnoser används emot personer i stället för att vara ett stöd för att förstå och ge tillgång till hjälp. I vissa sammanhang används diagnosen för att sortera bort personer och det är naturligtvis något man inte vill bli utsatt för, säger Maria Unenge Hallerbäck.

När det gäller adhd räknar forskarna med att ungefär hälften av de barn som har diagnosen kommer växa ifrån den. Men att få sin diagnos återkallad är inte alltid helt lätt. För detta krävs en ny bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin — och där är resurserna redan knappa.

– Det blir ju lite orimligt att vi ska börja göra bedömningar för att visa att man inte har behov. Vi är inte riktigt rustade för det, vi räcker knappt till för dem som har problem och behöver vår hjälp, säger Maria Unenge Hallerbäck.

Det är heller inte alltid som det är motiverat att ta bort diagnosen, säger hon.

– Ibland kan det också vara viktigt att beskriva att det faktiskt finns en diagnos, så att ungdomen förstår vad det är i dennes sätt att vara som kan ställa till det.

Att fler tycks vilja återkalla sin diagnos, är det ett tecken på att diagnoser sätts för lättvindigt?

- Det är mer ett tecken på att människor och barn utvecklas, och att det som är problem i ett visst skede av livet inte nödvändigtvis behöver vara ett problem hela livet. Om den kunskapen fanns ute i samhället skulle det här inte vara något problem.

Adhd, autism och Tourettes

  • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär bland annat svårigheter med det sociala samspelet.
  • Exempel är adhd, autism, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom.
  • Personer med dessa diagnoser kan ha svårt att reglera sin uppmärksamhet, styra sina impulser, tolka och kommunicera med sin omgivning, kontrollera motoriken och hålla kvar information i minnet.

Källa: 1177, Attention


Relaterat material
”Kapa köerna till diagnostik och behandling av adhd”
Symtom på autism har inte ökat i Sverige

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler