Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Stefan Ryme, vd för Viktväktarna.

Stefan Ryme, vd för Viktväktarna.

”Större kunskap kan minska problemen med fetma”

En skatt på socker kan göra en hel del i kampen mot övervikt och fetma, men att tro att det löser hela problemet vore naivt, skriver Stefan Ryme, vd för Viktväktarna, med anledning av en tidigare debattartikel.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
“Att bara straffa vanor tror vi inte ger en varaktig förändring”

I dag är fler svenskar än någonsin överviktiga. Över hälften av alla vuxna svenskar är överviktiga eller lider av fetma. Och det är ett problem vi för över på våra barn. Barn med överviktiga föräldrar löper större risk att själva bli överviktiga. Barns vanor och de vanor de bär med sig i livet grundläggs i hemmet.

Precis som barnläkaren Tomas Sveger skriver i sin debattartikel i Dagens Medicin nr 15/18 finns mycket att vinna på att minska problemet med fetma i Sverige. Både fysiskt förstås, men även ekonomiskt och för samhället i stort.

Priset vi betalar för fetma och övervikt är fysisk och psykisk ohälsa och stora kostnader för samhället (70 miljarder årligen enligt Folkhälsomyndigheten). Om den negativa utvecklingen hos våra barn och unga fort­sätter, riskerar den summan att växa ytterligare.

Många får också klä skott för de problem vi ser i dag. Den enskilda personen förstås, men också skolan, livsmedelsbranschen, restaurangbranschen och föräldrarna.

Lösningsförslagen har varit många genom åren. På senare tid har flera länder exempelvis prövat så kallad sockerskatt eller mot­svarande insatser för att få bukt med problemen. Det har visserligen lett till att försäljningen av framför allt sockrade drycker gått ner på vissa håll, men ofta har socker­konsum­tionen bara flyttat någon annanstans. En skatt på socker kan göra en hel del i kampen mot övervikt och fetma, men att tro att det löser hela problemet vore naivt.

Tomas Sveger föreslår i sin artikel mindre förpackningar av godis och läsk och förbättringar av näringsdeklarationen på livsmedel. Inga dåliga förslag i sig, men de problem vi står inför har flera orsaker. Barn rör på sig för lite, barn och vuxna äter både för mycket och fel mat, kunskapen om hälsofrågor är generellt för låg, bra mat är ofta dyr att köpa och dålig mat är inte sällan för billig. Problem med många orsaker kräver i regel fler än en åtgärd.

Att bara straffa vanor tror vi inte ger en varaktig förändring. I stället måste vi ge människor bättre förutsättningar för att själva vilja och kunna skapa en förändring som håller över tid.

I en Sifo-undersökning ville vi på Viktväktarna ta reda på vilken åtgärd svenska folket tror skulle vara mest effektiv i kampen mot fetma. Resultatet är intressant eftersom det pekar på en åtgärd som sällan nämns i debatten. Höjd skatt på socker (13 procent), sänkt skatt på hälsosam mat (20 procent) och större möjligheter att röra på sig mer (20 procent) fanns alla med, men den enskilt viktigaste åtgärden är ett kunskapslyft kring fetma.

23 procent svarade att de trodde att mer undervisning om kost- och näringslära i skola och arbetsliv skulle vara den enskilt mest effektiva åtgärden. Ytterligare 10 procent tyckte att utbildning till föräldrar skulle göra störst skillnad.

Och kunskapen behövs. För samtidigt som fetman ökar i Sverige drabbas hundratusentals svenskar – inte minst ungdomar – i dag av ätstörningar av olika slag. Vi kan inte blunda för det ena problemet av rädsla för det andra. Det vi måste göra är att höja kunskapen hos både vuxna och barn så att fler får rätt inställning och förutsättningar till hälsosamma vanor och sunda ideal.

Vi tror att det är avgörande att ökade kunskaper och insikter kring orsak och verkan när det kommer till vikthållning, motion och näringslära inte glöms bort i den arsenal av åtgärder som diskuteras. Om man förstår varför någonting är viktigt tror vi att det stärker både ambitionen och motivationen. Viktväktarna har lång erfarenhet kring hur kosthållning påverkar oss och vad som motiverar en hållbar och hälsosam livsstil. Vi delar mer än gärna med oss av den till Folk­hälso­myndig­heten, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Skolverket, kommuner och landsting – för att i slutändan nå svenska föräldrar och barn. 

Med större kunskap får vi mindre fetma. 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler