Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Läkaren Fredrik Hedeer (till höger) samtalar med kollegorna Kristina Torngren, Mikael Kanski och Ragna Fredriksdottir.

Läkaren Fredrik Hedeer (till höger) samtalar med kollegorna Kristina Torngren, Mikael Kanski och Ragna Fredriksdottir. Bild: Emil Langvad/Bildbyrån

Läkare lär sig lätta sina hjärtan i jobbet

I Lund har läkare vid sex sektioner arbetat aktivt med mjuka frågor för att undvika låsningar och konflikter i gruppen. Redan efter ett år hade arbetsmiljön blivit bättre.

Annons:

Medarbetar­projektet

När: Juni 2016–juni 2017.
Var: Verksam­hets­område Bild och Funktion på Sus i Lund.
Vem: 76 läkare från sektionerna gastro-, neuro-, skelett-/barn-, thorax-radiologi samt klinisk fysiologi och nuklearmedicin.
Syfte: Påverka den egna arbetsmiljön genom att ta ansvar som medarbetare.

Det hela började för snart två år sedan när verksamhetsområdet Bild och Funktion vid Skånes universitetssjukhus i Lund drog i gång ett pilotprojekt för att förbättra arbetsmiljön med hjälp av ett så kallat aktivt medarbetskap. 76 läkare från sex sektioner deltog i projektet vars metoder fortfarande används.

– Det handlar om det egna ledarskapet, att vi medarbetare tar ansvar för vår arbetsmiljö och inte väntar på att någon annan ska ta initiativet, säger Henrik Engblom, docent och specialistläkare inom klinisk fysiologi och nuklearmedicin.

Stort fokus ligger på kommunikation och hur kollegor pratar med varandra. Att våga ta plats och våga ta initiativ är två nyckelord. I arbetet ingår att få i gång dialog om sådant som hänger i luften; saker som kanske skaver och som man helst inte vill prata om.

– På en avdelning har det funnits vissa äldre kollegor som har en väldigt stark informell makt. De är upplärda i en viss kultur med en viss kommunikation, och många gånger inte själva medvetna om att folk gör som de säger. En sådan fråga är bra att lyfta, säger Henrik Engblom.

Som ett resultat har nya typer av möten uppstått där det pratas om mjuka värden. Biträdande överläkaren Fredrik Hedeer berättar att läkar­gruppen på hans avdelning för klinisk fysiologi numera träffas en gång i veckan för att prata om ämnen som inte handlar om vårdplatser eller andra strukturella problem.

– Det är inget operativt möte, utan vi försöker lyfta blicken från det dagliga ekorrhjulet, titta framåt och prata strategi. Vad ska vi göra, vad ska vi inte göra och hur ska vi tänka vid framtida rekryteringar? säger han.

Att avsätta tid för mötena har inte varit svårt. Det finns, enligt Fredrik Hedeer, en positiv inställning från ledningshåll till medarbetarskap. Mötena har dessutom skapat ett bättre klimat på avdelningen.

– För egen del upplever jag att de här sakerna gör att jag mår bättre på jobbet. Nu vågar vi öppna upp mer och man får större förståelse för varandra. Det är alltid jobbigt att säga att ”det här funkar inte” eller ”jag mår inte bra av det här.” En stor del av arbetsmiljön handlar om det interna klimatet kollegor emellan, säger Fredrik Hedeer.

Både han och Henrik Engblom betonar att det är svårt att mäta satsningen i hårda tal. I en enkätundersökning som gjordes efter att pilotprojektet avslutades i juni 2017 uppgav 94 procent av läkarna att arbetet kring medarbetarskap gynnat arbetsmiljön. Någon skrev att stämningen blivit bättre, någon annan att kompromissviljan ökat och att det talades om saker som tidigare varit onämnbara.

Vad säger du till medarbetare som tycker det är viktigare att använda tiden till patienter och att korta vårdköerna än till interna möten?

– Hela poängen är att vi tror att det är just det vi håller på med på sikt. Det är som analogin med sågen: du kan fortsätta att såga med den gamla slöa sågen på det stora trädet. Eller så kan du stanna upp, vässa sågen och sedan fälla trädet på en tredjedel av tiden, säger Henrik Engblom.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler