Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Med det nya arbetssättet på thoraxintensiven räknar Karolinska universitetssjukhuset med att kunna operera ungefär 100 fler hjärtpatienter i år. På bilden Björn Persson, överläkare och funktionsområdeschef (tv), Hanna Jöhnk, sjuksköterska, och Mark Larsson, biträdande överläkare.

Med det nya arbetssättet på thoraxintensiven räknar Karolinska universitetssjukhuset med att kunna operera ungefär 100 fler hjärtpatienter i år. På bilden Björn Persson, överläkare och funktionsområdeschef (tv), Hanna Jöhnk, sjuksköterska, och Mark Larsson, biträdande överläkare. Bild: Christian Lärk/Bildbyrån

Rätt folk på rätt plats ger fler operationer

Ett nytt arbetssätt för enklare hjärtkirurgi kapar köer och frigör vårdplatser på thoraxintensiven vid Karolinska i Solna.

Annons:

Arbetssättet, som finns på fler ställen i världen, berör hyfsat friska hjärtpatienter som genomgår hyfsat enkla ingrepp som kranskärlsoperationer eller ett klaffbyte. Målet är att de inte ska ligga längre än nödvändigt i respirator och återfå sina normala funktioner bara några timmar efter operation. 

Sedan starten i början av mars har det gjorts åtta operationer i veckan med det nya upplägget. Det har gått så bra att funktionsområdes­chefen bedömer att takten kommer att ökas.

– Vi kanske kan få uppåt tolv patienter i veckan som går igenom det här flödet, säger Björn Persson, funktionsområdeschef för thorax- och kärloperation samt thorax­intensivvård.

Med snabbspåret för icke-multisjuka kan Karolinska universitetssjukhuset i Solna operera cirka 100 fler hjärtpatienter i år jämfört med i fjol. Det motsvarar en ökning med 12 procent, enligt sjukhusets uppgifter.

För att lyckas har Karolinska avsatt en specifik operationssal där ett team med thoraxkirurg, thorax­anestesiolog, operationssjuksköterska, narkossjuksköterska och undersköterska vet att patienten snabbt ska upp på benen och anpassar smärtlindringen efter det.

Efter operation tas patienten till en sal som enbart används för de här ingreppen. Narkossjuksköterskan är kvar till patienten är vaken och kan andas själv. Sedan tar en grund­utbildad sjuksköterska över ansvaret.

– Det är alltså inte intensivvårdssjuksköterskor som vi använder till det här. Den stora vinsten är att vi kan använda intensivvårdsplatserna till intensivvårdspatienter och intensivvårdssjuksköterskans kompetens där den behövs bäst, säger Björn Persson.

Tidigare blandades alla patienter med varandra oavsett hur sjuka de var och hur komplicerade operationer de hade genomgått. Alla blev då behandlade som intensivvårds­patienter.

– Det innebar att det tog längre tid innan man tog dem ur respirator och att hela intensivvårdskompetensen behövdes även vid enklare ingrepp, säger Björn Persson.

“Jag har hittills inte mött någon patient som varit missnöjd.”

- Hanna Jöhnk, sjuksköterska

I dag är tidsperspektivet ett annat, och patienten hamnar på en vårdavdelning senast ett dygn efter operation.

– Vi stänger av propofolet (anestesiläkemedel, reds anm) så snabbt som möjligt för att de ska vakna till. I snitt extuberar vi nog patienten efter 30 minuter. Inne på thoraxintensivvårdsavdelningen väcker man inte patienten förrän kanske efter två timmar. Då är våra patienter redan i gång och står upp, säger sjuksköterskan Hanna Jöhnk.

Hon arbetar på salen dit patienterna kommer sövda efter operation.

– Det är bara själva extuberingstillfället som är nytt för mig som är grundutbildad, så där har jag fått inskolning. Sedan är det övervakning och vård som på en vanlig postoperativ avdelning. Det är väldigt sällan som vi har några problem andningsmässigt, säger Hanna Jöhnk.

Patienterna verkar också gilla upplägget.

– Jag har hittills inte mött någon patient som varit missnöjd. Att de upplever att de mår ganska bra ganska snabbt tror jag bidrar till det. Vi är en syrra och en undersköterska på två patienter här så de får snabb och bra hjälp, säger Hanna Jöhnk.

Kommentarer