Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Svenska sömnapnéregistret, Sesar, där Jan Hedner är registerhållare, har för första gången tagit fram riktlinjer för utredning och diagnostisering av sömnapné.

Svenska sömnapnéregistret, Sesar, där Jan Hedner är registerhållare, har för första gången tagit fram riktlinjer för utredning och diagnostisering av sömnapné. Bild: Thinkstock/Johan Wingborg

Sömnapné får sina första riktlinjer

Utredning och diagnostik av patienter med sömnapné skiljer sig mycket mellan olika kliniker i landet. Nu kommer Sömnapnéregistret för första gången med riktlinjer för att råda bot på det.

Annons:

Riktlinjerna presenteras på Svenska sömnföreningens, SFSS, årskongress 2018 som startar i Örebro på måndag, men ligger redan på kvalitetsregistrets hemsida.

– Vi är lite stolta över att vi äntligen har fått till dem och hoppas att de ska kunna bidra till en mer jämlik och effektiv vård i landet, säger professor Jan Hedner, registerhållare för Svenska sömnapnéregistret, Sesar, och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Fram tills nu har det bara funnits olika regionala vårdprogram för sömnapné. År 2016 sammankallade Sesar ett nätverk av experter utsedda av berörda specialitetsföreningar för att ta fram en gemensam standard för utredning och diagnostisering.

Sömnapné är ett underdiagnostiserat sjukdomstillstånd. Det innebär andningsuppehåll i sömnen – ofta kombinerat med snarkning – som ger syrebrist och i sin tur kan ge komplikationer i form av exempelvis hjärt-kärlsjukdom, sömnighet och depression. 

Jan Hedner hoppas på att riktlinjerna kan göra att primärvården också kommer att bli mer uppmärksam på sömnapné.  

– Det finns standardiserade formulär beskrivna i riktlinjerna, som även kan användas av primärvården. Samsjukligheten, som till exempel högt blodtryck, diabetes och övervikt men även till exempel förmaksflimmer, ger en fingervisning om var man kan leta efter patienterna. Det är något vi vill öka medvetenheten om, säger han.

Diagnosen ställs efter en utredning som bland annat omfattar mätning och kvantifiering men också hur trött patienten uppger sig vara. Det är lurigt, för patienter som vid undersökningar i laboratorium har många andningsfeluppehåll kan uppleva mindre sömnighet än andra som har betydligt färre. Risken för hjärtkärlsjukdom är dock något lägre i gruppen som inte känner sig sömnig, förklarar Jan Hedner.

Sömnapnéutredningar görs på olika håll i olika landsting, på öron-näs- och halskliniker, lungavdelningar, sömnmottagningar eller hos privata vårdgivare. Och kvaliteten varierar mycket.

Några rekommendationer i riktlinjerna som Jan Hedner särskilt vill lyfta fram är att man vid mätning och tolkning av data efter nattlig sömnregistrering absolut inte bara ska lita på ett automatiskt beräknat värde. Analysen behöver granskas manuellt och det behövs mycket erfarenhet för att tolka rätt, menar han.

–  Vi trycker också på att alla resultat och beslutsunderlag bör bedömas av läkare, det är så många faktorer som ska vägas in.

Kvalitetsregistret för sömnapné har inte haft så många patienter registrerade.

– Men det ökar för varje år nu. Vi har totalt runt 18 000 patienter och nästa år räknar vi med att det blir kring 10 000 ytterligare.

Antalet personer i den vuxna befolkningen i Sverige som beräknas ha mer eller mindre uttalad sömnapné och sömnighet dagtid anses vara 300 000 till 400 000.

Nästa steg för Sesar är att samla expertgruppen igen för att skapa gemensamma behandlingsriktlinjer för hela landet.

Här kan riktlinjerna laddas ner. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler