Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Vården av papperslösa har ökat kraftigt

Kostnaderna för vård till personer som vistas i landet utan tillstånd har ökat kraftigt i takt med att gruppen växer. Vissa partier vill nu begränsa rätten till vård. 

Annons:

Men livet som papperslös är hårt och valet att stanna kvar i Sverige styrs inte i första hand av möjligheten till vård, säger Joakim Ruist, nationalekonom och integrationsforskare vid Göteborgs universitet.

- Min känsla är att det har en förhållandevis marginell effekt. Beslut fattas på kort sikt och för att möjligheten till vård ska spela in måste du då ha ett pressande vårdbehov inom en relativt kort tidshorisont, säger han.

För nästan fem år sedan klubbades lagen som ger personer som inte har rätt att vistas i landet, så kallade papperslösa, rätt till vård som ”inte kan anstå”.

Vården är kraftigt subventionerad. Ett läkarbesök kostar 50 kronor och behandling efter remiss kostar 25 kronor.

Kostnaderna i de tre storstadsregionerna, som enligt tidigare beräkningar står för en klar majoritet av vårdutgifterna för papperslösa, har sedan lagen infördes mer än fördubblats — från 90,2 miljoner kronor 2014 till 196,9 miljoner 2017. Antalet som lever gömda har också ökat under perioden. I dag är siffran 20 000–50 000.

Siffrorna förvånar inte Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och välfärdsforskare vid Lunds Universitet.

- Även om det är mycket med en fördubbling är det fortfarande ganska låga belopp. Men fortsätter det att fördubblas skulle det kunna det öka till betydande summor, säger han.

En majoritet av besöken görs i primärvården och öppenvården, enligt en tidigare granskning av Statskontoret. Men det som kostar är framför allt slutenvård och specialistvård.

Många partier har aviserat hårdare tag mot personer som vistas i landet utan tillstånd. När det gäller vården har två partier sagt sig vilja begränsa den för personer som befinner sig i landet illegalt: Moderaterna och Sverigedemokraterna. Argumentet är att tillgång till denna typ av välfärd kan få personer som fått avslag att hålla sig kvar i landet, vilket riskerar att bidra till ett växande skuggsamhälle där såväl kriminalitet som svart ekonomi gror.

Men inte heller Andreas Bergh tror att indragen vård skulle få fler att återvända till sina hemländer.

- Det har sannolikt liten betydelse. Ofta är det folk som funnits här under lång tid och de kanske, med viss rätt, hoppas på amnesti så småningom. Håller du dig gömd tillräckligt länge kan det finnas ett sådant hopp, säger Andreas Bergh.

Att det nu talas om en inskränkning av vården oroar Röda korset.

- Vi har ju sett konsekvenserna av hur det var innan lagen kom 2013. Konsekvensen om människor stängs ute från sjukvårdssystemen är mänskligt lidande, säger Sandra Dolietis, sjuksköterska som dagligen möter papperslösa i sitt jobb på Röda korsets vårdförmedling och klinik.

Även i andra länder i Europa har tillgången till vård stramats åt, enligt Röda korset.

Statsbidraget täcker än så länge kostnaderna för vården av papperslösa i Malmö och Göteborg, men Stockholm gick 2016 och 2017 totalt ungefär 100 miljoner back.

Fakta om lagen

  • Lagen om vård till personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd trädde i kraft den 1 juli 2013.
  • Alliansregeringen kom 2011 tillsammans med MP överens om att människor som befinner sig illegalt i Sverige skulle ha rätt till ”vård som inte kan anstå”. Det innebar mer än bara akutvård.
  • Landstingen ska också erbjuda tandvård, mödravård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, hälsoundersökning samt subventionerade läkemedel. Papperslösa barn har tillgång till full sjukvård.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler