Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Försäkringskassan

Fyra gånger så många miste sjukpenning

Trots att lagen inte ändrats har antalet som får sin sjukpenning indragen mer än fyrfaldigats de senaste åren. Skillnaderna mellan olika län är också mycket stora.

Annons:

– Det väcker frågan om det här är rättssäkert eller inte, säger Martin Söder på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, som granskat saken.

Andelen personer som fått sin sjukpenning indragen har ökat kraftigt. 2014 var andelen 1,2 procent, eller nästan 5 900 personer. I fjol hade siffran stigit till 5,8 procent, eller nästan 26 600 personer.

Även andelen försäkrade som fått avslag har ökat, men inte lika tydligt.

– Lagstiftningen har ju inte ändrats så därför borde det inte vara så kraftiga variationer. Visst kan det variera lite grann, men inte så här kraftigt, säger Martin Söder, projektledare för granskningen som ISF gjort.

Det är möjligt att regeringens mål om max 9,0 sjukpenningdagar till år 2020 har påverkat Försäkringskassans styrning, enligt ISF.

– Tidigare styrdes Försäkringskassan utifrån att förtroendet för myndigheten och socialförsäkringen ska vara högt. När sjuktalen ökade tillsatte regeringen ett sjupunktsprogram, i vilket 9,0-målet ingår, och det är möjligt att det påverkat myndighetens interna styrning så att man blivit mer strikt i sina bedömningar, säger Martin Söder.

Lagen lämnar ett bedömningsutrymme och i många ärenden finns inte ett tydligt ja eller nej till fortsatt sjukpenning. Om Försäkringskassans interna styrning hårdnar riskerar också fler att få sin sjukpenning indragen, enligt ISF.

Enligt socialminister Annika Strandhäll (S) visar granskningen att Försäkringskassans arbete med att minska sjuktalen har gått för snabbt. Regeringen anser att Försäkringskassan inte klarat att ge tillräckligt stöd för att de personer som får sin sjukpenning indragen ska kunna komma tillbaka i arbete.

– De finns också en fråga om takten i det här, om man ska vara riktigt ärlig, som har varit väldigt snabb helt enkelt, säger Annika Strandhäll.

Och läögger till:

– En sak är att pröva rätten till ersättning, men då måste det också funka med balansen när det gäller stödet till individen.

Variationerna över landet är också avsevärda. I Norrbotten fick i 23 procent sin sjukpenning indragen vid dag 180 (i den så kallade rehabiliteringskedjan) förra året, mot bara 5,2 procent i Östergötland.

– Det är väldigt oroande. Det är ju oskäliga skillnader som vi ser mellan länen när det gäller sjukskrivning och det är självklart inte bra, men det är också något vi sett tidigare, säger Annika Strandhäll.

Hon påpekar att regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att se till att minska de regionala skillnaderna.

– Detta visar att vi behöver lägga ännu mer kraft på att se till att man kan förvänta sig en lika behandling som kund hos Försäkringskassan över landet.

Vanligast var att personer som är sjukskrivna för sjukdomar i rörelseorganen, exempelvis artros, reumatism och ryggont, miste sjukpenningen. Lägst var andelen indragningar hos personer sjukskrivna på grund av psykiatrisk sjukdom. Däremot var ökningen i den gruppen relativt sett högre, från 0,3 procent indragningar 2014 till 5,6 procent 2017.

Granskningen ger inte svar på vad de kraftiga variationerna beror på, men enligt ISF är det viktigt att undersöka och även följa utvecklingen framöver.

Även om naturliga förklaringar kan finnas är de stora variationerna bekymmersamma, anser Martin Söder.

– För att sjukförsäkringen ska upplevas som rättssäker är det viktigt att det inte finns sådana kraftiga variationer när inte lagstiftningen har ändrats, säger han.

Rapporten

2009 fick drygt 2 procent, eller cirka 10 000 personer, sin sjukpenning indragen.

Andelen minskade till 1,2 procent år 2014, vilket motsvarar 5 855 personer.

Därefter har andelen indragningar ökat kraftigt. År 2017 fick 5,8 procent indragen sjukpenning, vilket motsvarar 26 587 försäkrade.

Flest mister sjukpenningen vid dag 180 i den så kallade rehabiliteringskedjan.

Variationerna är kraftiga mellan länen – i Norrbotten fick 23 procent sin sjukpenning indragen vid dag 180 i fjol, mot bara 5,2 procent i Östergötland.

Andelen som miste sin sjukpenning är högst bland dem med sjukdomar i rörelseorganen – 17,9 procent 2017. (2014 var siffran 1,8 procent).

Lägst är den bland personer med psykiatriska diagnoser – 5,6 procent 2017. (2014 var siffran 0,3 procent).

Personer som är utrikes födda eller inte gått gymnasiet mister oftare sin sjukpenning.

Analysen bygger på ärenden om de nära 81 000 anställda som fick sin sjukpenning indragen mellan 2009 och 2017.

Källa: ISF


Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan infördes 2008 och innebär att Försäkringskassan prövar de försäkrades arbetsförmåga vid fasta tidpunkter.

Under de första 90 dagarna av sjukperioden bedöms om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete.

Efter 90 dagar prövas om personen kan arbeta med något annat hos arbetsgivaren.

Efter 180 dagar prövas arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden, dock ej om det finns särskilda skäl mot det eller om det anses oskäligt.

Efter dag 365 i rehabiliteringskedjan bedöms arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden, men med skillnaden att särskilda skäl inte tillämpas.

Källa: ISF


Kommentarer