Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Adam Wrafter/Bildbyrån

Karolinska borde ha bett om hjälp

Skarp kritik riktas mot Karolinska universitetssjukhusets ledning i Anders Miltons utredning av förra sommarens försenade canceroperationer.

Annons:
Anders Milton.
Bild: Per-Olof Rosen

Bland annat konstaterar utredaren att ett flertal av de personer som intervjuats beskriver en ja-sägar- och en tystnadskultur, som inte uppmuntrar medarbetare att lyfta problem till överordnade. Men sjukhusdirektör Melvin Samsom känner inte igen bilden.

– Det är ett öppet klimat mellan mig och mina medarbetare, kommenterar han kritiken vid pressträffen som äger rum på sjukhusets campus.

Det var i februari som den erfarne utredaren och läkaren Anders Milton fick i uppdrag av Karolinska universitetssjukhuset att göra en fristående utredning av händelserna sommaren 2017, som ledde till att totalt 60 patienter fick vänta mer än 30 dagar på sin operation. Tolv av dessa bedömer sjukhuset kan ha lidit skada av förseningarna. I dag lämnade Anders Milton över sin utredning.

Uppdraget bestod i att undersöka hur sjukhuset hanterat kapacitetsbristen för övre abdominell kirurgi, hur situationen bedömdes och vilka åtgärder som vidtogs.

– Vi har intervjuat 35 personer och gått igenom mejlkorrespondens, säger Anders Milton.

Redan i april kunde man se att sommarsituationen skulle bli problematisk, konstateras i utredningen. Orsaken var brist på operationssjuksköterskor. Några av de som hade den specifika kompetens som krävs för att assistera vid stora bukoperationer hade sagt upp sig.

– På Huddinge har man knappt 190 operationssjuksköterskor, säger Anders Milton. Av dem var det 22 som kunde de här operationerna.

I början av juli var antalet 19 och i augusti 18 operationssjuksköterskor. Den akuta kapacitetsbristen var ett faktum. På sjukhuset togs ett medvetet beslut att inte försöka köpa eller hyra tillbaka de sjuksköterskor som slutat till en högre lön, av rädsla för att fler sjuksköterskor då skulle säga upp sig.

Kirurger slog larm om att man inte skulle kunna operera alla patienter i tid. Cheferna för de berörda avdelningarna fick båda mejl där de informerades om läget. De svarade att de skulle försöka lösa problemet.

– Vad de inte gjorde var att ta upp problemet med sjukhusledningen, säger Anders Milton.

Skälen till det tror Anders Milton är flera.

– Det finns en kultur att inte vilja delegera frågor uppåt. Man vill inte gå till en överordnad med ett problem om man inte också har en lösning. Det anses att den som har ansvar ska lösa uppgiften.

En annan faktor som Anders Milton nämner är sjukhusets intresse av att ”vara datadrivet”. I det här fallet, menar han, kan den stora mängd siffror om antalet patienter som av olika skäl väntar på operation på Karolinska, gjort att de som fick uppgifterna inte såg de kritiska fall med patienter som riskerade att dö vid en försenad operation.

Han riktar kritik mot sjukhuset på flera punkter. Ansvariga chefer borde ha förstått allvaret och meddelat sjukhusdirektören. Sjukhusdirektören själv borde ha säkerställt en aktivare central styrning, särskilt som det enligt utredningen finns kända kommunikationssvårigheter mellan de inblandade avdelningarna. Redan i maj eller juni borde sjukhuset ha informerat hälso- och sjukvårdsförvaltningen och bett om hjälp. Både sjukhuset och hälso- och sjukvårdsförvaltningen borde ha haft en större medvetenhet om den känsliga bemanningssituationen och vidtagit åtgärder för att minska känsligheten.

­– Kanske hade sjukhusledningen kunnat inta en mer aktiv hållning om den hade informerats om läget, säger Anders Milton. Om man hade tagit upp problemet på landstingsnivå hade man kunnat be om hjälp av andra sjukhus med operation av akuta bukar, för att frigöra operationssjuksköterskor till canceroperationer.

– Man hade kanske också kunnat använda ett av akutlagen för att få mer kapacitet till canceroperationer. Vi nämner det som en möjlighet.

Omsättningen av sjuksköterskor är extremt hög, konstaterar Anders Milton. Omkring 800 sjuksköterskor slutar på Karolinska universitetssjukhuset, varje år.

Tar ni i utredningen upp förslag på åtgärder för att komma åt grundproblemet, bristen på och den höga omsättningen av sjuksköterskor?


– Nej det gör vi inte. Inte mer än att vi säger att de måste lösa det. Det är inte vår sak. Men egentligen är det ju sanslöst. Om jag vore arbetsgivare skulle jag säga att det här är ett problem vi måste lösa.

Anders Milton poängterar att hans roll som utredare har varit att utreda och inte att döma. Ändå kommenterar han:

- Ur ett patient- och anhörigperspektiv är det här naturligtvis inte acceptabelt.

Sjukhusdirektör Melvin Samsom ser beroendet av operationssjuksköterskor som det viktigaste i rapporten.

– Den främsta åtgärden vi måste vidta är att minska vårt beroende av en yrkesgrupp, säger han. I det här fallet är det operationssjuksköterskor, men i andra sammanhang kan det vara andra grupper. Sedan måste vi också se till att samarbetet inom Karolinska och i hela nätverket i landstinget optimeras.

Vad är ditt ansvar i det här?

– Det blir mitt ansvar när ett ärende lyfts till mitt bord. Då är det mitt ansvar att se till att hela sjukvårdsnätverket engageras för att lösa situationen.

Erika Ullberg (S), oppositionslandstingsråd i Stockholms läns landsting, kommenterar utredningen:

– Det här verkar vara en gedigen utredning som slår fast gigantiska problem med styrningen och bristen på samverkan i sjukvården i Stockholms län. Det är uppenbart att hanteringen av Nya Karolinska, den nya verksamhetsmodellen och omorganisationen har tagit tid och kraft från annat, säger hon till Dagens Medicin.

Alla utredningar av sjukhuset är dock inte klara. Inspektionsmyndigheten för vård och omsorg, Ivo, har inlett en verksamhetstillsyn efter att de underkänt sjukhusets egna lex Maria-utredningar av tre av de försenade operationerna. Myndigheten hoppas att ärendet ska vara klart före sommarsemestrarna.

Relaterat material

Kommentarer