Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Utredning skärper kraven på primärvården

UPPDATERAD Staten ska finansiera specialistutbildning för 1 250 allmänläkare under en nioårsperiod och primärvården vara tillgänglig mellan klockan 7 och 22. Det är två av de skarpa förslagen i Anna Nergårdhs utredning.

Annons:

Det här föreslår utredningen

  • Statlig finansiering av 1 250 specialisttjänster
  • En nationell databas dit alla landsting ska rapportera.
  • Primärvården ska vara första instans.
  • Ökad tillgänglighet på vårdcentralerna
  • Fler professioner i primärvården.

På fredags morgonen lämnade regeringens primärvårdsutredare Anna Nergårdh över det andra delbetänkandet i ”Samordnad utveckling för god och nära vård”.

– Det är inte ett eller två enskilda förslag som kan göra skillnad, men väljer man att gå vidare med förslagen i sin helhet är det en primärvårdsreform som förändrar hela vården, säger Anna Nergårdh.

I den föreslås en gemensam ”färdplan och målbild” för en genomgripande reform där primärvården blir navet och det görs tydligare att det är den som är den första vårdnivån och dit människor ska vända sig. I målbilden ingår tydligare personcentrering och inkludering av den kommunala verksamheten, men hur den inkluderingen ska se ut kommer att vara en del av slutbetänkandet i mars nästa år.

Primärvården ska ha uppdraget att koordinera patientens kontakter med andra delar av hälso- och sjukvården när den är involverad i patientens vård, en fast vårdkontakt. Det behöver inte vara en läkare, och Anna Nergårdh poängterar att det inte finns någon motsättning mellan en fast vårdkontakt och en fast läkare. Periodvis kan en patient ha båda om det behövs.

Enligt utredningens förslag ska primärvården, enligt lagen, svara för ”sådan medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan särskild kompetens”.

Uppdraget ska konkretiseras i en förordning där kraven på primärvården blir att:

  • tillhandahålla de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som ingår i grunduppdraget
  • hantera brådskande hälso- och sjukvård inom uppdraget
  • ha en mycket god tillgänglighet
  • följa upp genom att rapportera till nationella väntetidsdatabasen
  • erbjuda fast läkarkontakt
  • patientansvar för fast läkarkontakt
  • bedriva forskning
  • ha en samordnande roll
  • tillhandahålla förebyggade insatser
  • tillhandahålla rehabiliterande åtgärder.

För att klara det ställs krav på att primärvården har tillgång till mer än läkarkompetens. I författningskommentarerna nämns bland annat dietist, fysioterapeut och arbetsterapeut. Men alla vårdcentraler kommer inte att behöva ha alla olika professioner på plats.

­– Nej. Det vårdval där man listar sig behöver ha generalistkompetensen med allmänläkare och distrikstsköterskor. De andra kompetenserna ska kunna finnas i olika vårdval, men då ska det stället där man är listad tydligt kunna beskriva hur samverkan med andra ser ut.

Utredningen ställer också krav på ”mycket god” tillgänglighet, vilket innebär mer generösa öppettider i primärvården på morgnar och kvällar, och att patienter med brådskande behov ska kunna tas emot mellan klockan 07 och 22.

– Jag tror att det vore farligt att säga att alla vårdcentraler ska ha öppet på samma sätt alltid, för det beror på befolkningens behov och de förutsättningar man har. Men vi har ändå resonemang om dygnets vakna timmar, när behov uppstår inom primärvårdens uppdrag, då ska primärvården finnas tillgänglig och då har vi ett resonemang om tidsspannet 07 till 22, säger Anna Nergårdh.

I Göran Stiernstedts utredning talades det om primärvårdens akuta uppdrag. Det går delbetänkandet ifrån och föreslår istället ”brådskande fall”. Det som är akut i betydelsen livshotande ingår inte i primärvårdens uppdrag.

­­– Det lämpar sig i de allra flesta fall bäst för akutmottagningen på ett sjukhus. Däremot, det som det är lite bråttom med ska man inte behöva få en bokad tid om fyra veckor för. Det ska primärvården klara att hantera, en urinvägsinfektion ska man inte behöva åka till akuten med för att man inte får en tid dagen efter. Men det är inte samma sak som att säga att alla behöver hjälp på en gång.

Men då krävs det fler allmänläkare. Som Anna Nergårdh tidigare sagt till Dagens Medicin handlar det om statlig finansiering av ett antal specialisttjänster. I delbetänkandet föreslås 1 250 platser mellan åren 2019–2027. Socialminister Annika Strandhäll kan inte svara på frågan om det räcker.

­– Vi ska analysera det delbetänkande vi har tagit emot idag och snabbt få ut det på remiss. Men det här är en omställning vi behöver göra och det kommer att kosta.

Utredningen föreslår också att de fasta läkarkontakterna i primärvården måste vara specialister i allmänmedicin, geriatrik, barn- och ungdomsmedicin eller vara ST-läkare i allmänmedicin. Det ska också ställas krav på alla utförare i primärvården att bidra till utbildning, av bland annat ST-läkare.

Däremot föreslås inget listningstak. Istället får Göran Stiernsteds utredning ”Styrning för en mer jämlik vård” också i uppdrag att se över hur många gånger en patient ska kunna lista sig på en ny vårdcentral per år och hur många patienter det är rimligt att en och samma utförare har.

- Men det måste finnas en begränsning för hur många patienter man kan vara fast kontakt för, säger Anna Nergårdh.

Någon siffra vill hon inte  låsa sig vid.

För att kunna följa och utvärdera både omställningen och primärvårdens kvalitet föreslår utredningen att landsting och regioner ska rapportera in uppgifter från utförare till en nationell databas.

Forskning, förebyggande arbete och samverkan mellan kommun och landsting hänvisas till slutbetänkandet.

 

Relaterat material

Kommentarer