Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Resultaten från studien Tailox presenterades på Asco-kongressen av Joseph Sparano vid Albert Einstein College of Medicine i New York.

Resultaten från studien Tailox presenterades på Asco-kongressen av Joseph Sparano vid Albert Einstein College of Medicine i New York. Bild: Lotta Fredholm

Studie: Cytostatika onödigt för många vid tidig bröstcancer

Ett gentest kunde ringa in kvinnor med medelhög risk för återfall i hormonreceptorpositiv bröstcancer där patienterna kan klara sig lika bra utan som med cytostatika. Det visar en ny studie från USA. 

Annons:
Per Karlsson
Bild: Privat

– För patienterna är det så klart viktigt att kunna slippa biverkningar av cytostatikan. I Sverige diskuterar vi ganska mycket nyttan av att använda den här typen av genomiska tester vid tidig bröstcancer. De här nya resultaten är de hittills mest övertygande på området och de är ett viktigt steg mot att sådana tester eventuellt kan börja användas även här, säger Per Karlsson, överläkare och professor vid onkologiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Den nya studien handlar om ett test, Oncotype Dx, som redan används en hel del i USA och som mäter uttrycket av 21 gener i den primära brösttumören. Baserat på uttrycket ges en siffra som indikerar risken för återfall i sjukdomen. Enligt forskarna bakom studien är det redan visat att patienter med hög risk för återfall enligt testet har nytta av att få cytostatika efter kirurgin, medan de med låg risk inte har någon nytta av sådan behandling.

Vad som fram till nu varit oklart är om cytostatika behövs för majoriteten av patienterna som bedöms ha en medelhög risk för återfall. Men det verkar alltså vara onödigt, enligt den nu aktuella studien Tailorx. Den presenteras i dag söndag vid den stora plenarsessionen på Asco-kongressen, där enligt arrangörerna, de fyra mest betydelsefulla resultaten på hela mötet lyfts fram.

Bland över 6 700 inkluderade patienter i studien var ungefär lika många återfallsfria efter nio år, runt 83 till 84 procent, oavsett om deltagarna lottats till cytostatika i tillägg till hormonbehandling eller bara hormonbehandling. Inte heller överlevnaden skiljde sig mellan grupperna.

Resultaten var i stort likvärdiga mellan olika undergrupper i studien, förutom hos yngre kvinnor, under 50 år. Här framhåller forskarna att det fanns en viss nytta med att ge cytostatika.

Vid presskonferensen på söndagen lyfte Ascos expert Harold Burstein vikten av den nya studien.

– Vi som behandlar bröstcancerpatienter vet att frågan som kommer upp är ”cytostatika eller ej?” Då är det en väldig skillnad i mötet med patienten att kunna säga att ”det kommer att hjälpa litegrann” jämfört med att kunna säga ”det kommer inte att hjälpa dig”. Med den här typen av test kan vi med gott självförtroende säga till en patient att det inte finns någon anledning för dig att behandlas med cytostatika, sade han.

Samtliga deltagare i studien hade her2-negativ sjukdom och heller ingen spridning till lymfkörtlar. Per Karlsson uppskattar att den studerade gruppen motsvarar runt 40 till 50 procent av patientpopulationen vid tidig bröstcancer.

Han konstaterar dock att man i USA traditionellt varit mer benägen att ge cytostatika än i Europa och Sverige.

– Den immunhistokemiska uppdelning vi gör i Sverige innebär att många kvinnor redan sparas cytostatika, men de kan säkert bli fler om man använder ett gentest i framtiden, säger Per Karlsson.

Vilket test som i så fall ska användas är inte säkert, menar han. Förutom det aktuella testet finns det även resultat för andra tester. För ett par år sedan uppmärksammades till exempel resultat för ett liknande test, Mammaprint.

 – I Sverige tror vi att den stora biologiska skillnaden är om tumörerna är av så kallad luminal A- eller luminal B-typ, där den senare är den mer aggressiva varianten och som antas svara bättre på cytosatika. Det finns dock inte lika vetenskapligt säkra data på detta, säger Per Karlsson.

En tidigare felaktig uppgift om risk för återfall är korrigerad i artikeln.

Läs abstract till studien:

 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler