Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion, och Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent på Sveriges Radio.

Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion, och Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent på Sveriges Radio.

”Gott om kritiska invändningar i vår rapportering”

Mats Reimer bör faktakolla sina inlägg innan han slungar anklagelser omkring sig, skriver SR Vetenskapsradion i en replik på ett blogginlägg. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Mats Reimer kallar Sveriges Radios rapportering om en tanzanisk studie om jättepåsråttor och tbc för spekulativ, och han påstår att det i vår rapportering saknas kritiska synpunkter på tekniken. Det är helt fel. Vi berättar att de gambianska jättepåsråttorna enligt studien hittar 68 procent fler tbc-sjuka barn än den mer än 100 år gamla mikroskoptekniken som fortfarande används för att leta efter bakterier i hostprov, men vi redovisar också flera invändningar mot tekniken i alla våra olika sändningar.

I Vetenskapsradions nyhet den 22 maj säger vi till exempel att "Hälsodepartementet är tveksamt till att utöka råttsniffandet på Tanzanias sjukhuslabb” eftersom råttor förknippas med sjukdomsspridande.

Reimer säger att vi inte resonerar kring risken för falskt positiva och falskt negativa prov via råttorna. Detta är inte korrekt. I Vetandets värld säger vi till exempel ”varje prov som råttan sniffmarkerar antecknas noga av en labbassistent och kontrolleras av flera olika råttor, eftersom de är individer och missar var tionde tbc-prov”. Dessutom redovisas i både nyhetsinslag och det längre programmet i Vetandets värld att tbc-diagnos aldrig ställs på endast råttsniffutpekande, utan alltid konfirmeras av fluoroscensmikroskopi.

De studier som publicerats under senare år, även av från organisationen Apopo fristående forskare, visar på att man har cirka 10 procent falska negativa och under 5 procent falska positiva tbc-fynd med råttorna.

I en studie från 2017 med titeln ”Accuracy of giant African pouched rats for diagnosing tuberculosis: comparison with culture and Xpert® MTB/RIF” konstateras också att GeneXpert ger betydligt fler falska positiva än om man först låter råttorna göra en första gallring och sedan dubbelkollar med DNA-test.

“Mats Reimer verkar egentligen mest ha invändningar mot TT:s sammanfattande telegram.”

En stor del av programmet ägnas åt forskningen kring elektroniska näsor, maskiner som kan uppfånga samma molekyler från tbc-bakterier som råttorna, men på ett mer förutsägbart sätt, vilket är att föredra även enligt organisationen Apopo. I Vetenskapsradions veckomagasin säger vi till exempel att ”Lena Fiebig berättar att råttorna också bidrar till grundforskning kring vilka molekyler från tuberkulosbakterien som de känner. På sikt skulle då en elektronisk näsa kunna göra samma sak, tror Lena Fiebig”.

Mats Reimer verkar egentligen mest ha invändningar mot TT:s sammanfattande telegram från vår rapportering. Rubriken på blogginlägget är därför både fel och missvisande. Det vore önskvärt om Reimer själv faktakollade sina inlägg innan anklagelser slungas urskillningslöst.

 

Referenser:

Mgode G. et al, Pediatric tuberculosis detection using trained African giant pouched rats, Pediatric research, april 2018, DOI:10.1038/pr.2018.40

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3089413/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5402322/

http://www.ingentaconnect.com/content/iuatld/ijtld/2017/00000021/00000011/art00007

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27718224

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler