Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Anna Nergårdh presenterar delbetänkandet på Rosenbad.

Anna Nergårdh presenterar delbetänkandet på Rosenbad. Bild: Erik Simander/Bildbyrån

Varsågod, här är framtidens primärvård

  • Statligt finansierad specialistutbildning.
  • Primärvård mellan klockan 07 och 22.
  • Tydligare krav på fast läkarkontakt.

Det är några av de förslag som lämnades över till regeringen i fredags.

Annons:

Det var en nöjd utredare som lämnade över 544 sidor delbetänkande i utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård till social­minister Annika Strandhäll (S).

– Det är inte ett eller två enskilda förslag som kan göra skillnad, men väljer man att gå vidare med för­slagen i sin helhet är det en primärvårdsreform som förändrar hela vården, säger utredare Anna Nergårdh.

Delbetänkandet fokuserar på primärvården, som ska vara första instans dit människor vänder sig, med en tydligare personcentrering och inkludering av den kommunala vården. Primärvården ska också koordinera patientens kontakter med andra delar av hälso- och sjukvården, en fast vårdkontakt. Det måste inte vara en läkare, och Anna Nergårdh poängterar att det inte finns någon motsättning mellan en fast vårdkontakt och en fast läkare. Periodvis kan en patient ha båda om det behövs.

Enligt utredningens förslag ska primärvårdens uppdrag förtydligas i hälso- och sjukvårdslagen och för att klara uppdraget ställs krav på att primärvården har tillgång till mer än läkarkompetens. I författningskommentarerna räknas dietist, fysioterapeut och arbetsterapeut upp.

Primärvårdens uppgifter

  • Tillhandahålla de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som ingår i grunduppdraget.
  •  Hantera brådskande hälso- och sjukvård inom uppdraget.
  • Ha en mycket god tillgänglighet.
  • Följa upp genom rapporter till väntetidsdatabasen.
  •  Erbjuda fast läkarkontakt.
  •  Patientansvar för fast läkarkontakt.
  •  Bedriva forskning.
  •  Ha en samordnande roll.
  • Tillhandahålla förebyggande insatser.
  • Tillhandahålla rehabiliterande åtgärder.

Men alla vårdcentraler kommer inte att behöva ha alla olika professioner på plats.

– Nej. Det vårdval där man listar sig behöver ha generalistkompetensen med allmänläkare och distriktssköterskor. De andra kompetenserna ska kunna finnas i olika vårdval, men då ska den plats där man är listad tydligt kunna beskriva hur samverkan med andra ser ut, säger Anna Nergårdh.

Utredningen ställer också krav på ”mycket god” tillgänglighet, vilket innebär mer generösa öppettider i primärvården på morgnar och kvällar.

– Jag tror det vore farligt att säga att alla vårdcentraler ska ha öppet på samma sätt alltid, för det beror på befolkningens behov och de förutsättningar man har. Men vi har ändå resonemang om dygnets vakna timmar, när behov uppstår inom primärvårdens uppdrag, då ska primärvården finnas tillgänglig och då har vi ett resonemang om tidsspannet 07 till 22.

I Göran Stiernstedts utredning talades det om primärvårdens akuta uppdrag. Det går delbetänkandet ifrån och föreslår i stället ”brådskande fall”. Det som är akut i betydelsen livshotande ingår inte i primär­vårdens uppdrag.

– Det lämpar sig i allra flesta fall bäst för akutmottagningen på ett sjukhus. Däremot, det som det är lite bråttom med ska man inte behöva få en bokad tid om fyra veckor för. Det ska primärvården klara att hantera. Men det är inte samma sak som att säga att alla behöver hjälp på en gång.

För att klara det uppdraget krävs fler allmänläkare. Som Anna Nergårdh tidigare sagt till Dagens Medicin, se nr  22/18, handlar det om statlig ­finansiering av ett antal specialisttjänster. I delbetänkandet föreslås 1 250 platser mellan åren 2019–2027.

Utredningen föreslår också att de fasta läkarkontakterna i primärvården måste vara specialister i allmänmedicin, geriatrik, barn- och ungdomsmedicin eller vara ST-läkare i allmänmedicin. Det ska också ställas krav på alla utförare i primär­vården att bidra till utbildning, av bland annat ST-läkare.

Däremot föreslås inget listningstak. I stället får Göran Stiernstedts utredning Styrning för en mer ­jämlik vård också i uppdrag att se över hur många gånger en patient ska kunna lista sig på en ny vårdcentral årligen och hur många patienter det är rimligt att samma utförare har.

– Men det måste finnas en begränsning för hur många patienter man kan vara fast kontakt för, säger Anna Nergårdh.

Någon siffra vill hon dock inte låsa sig vid.

För att kunna följa och utvärdera både omställningen och primär­vårdens kvalitet föreslår utredningen att landsting och regioner ska rapportera in uppgifter från utförare till en nationell databas. Forskning, förebyggande arbete och samverkan mellan kommun och landsting hänvisas till slutbetänkandet.

Fotnot: I en tidigare version stod det att förslaget innebar tydligare krav på fast vårdkontakt. Rätt ska vara fast läkarkontakt.

Tre exempel för inspiration

Anna Nergårdh har haft samtal över hela landet och i delbetänkandet presenteras ett antal goda exempel på framgångsfaktorer i arbetet med att stärka primärvården, ämnade som inspiration för huvudmännen.

1. Borgholms remissgrupp

Varje tisdagsmorgon samlas alla läkare på vårdcentralen för en genomgång av alla icke akuta remisser som skrivits senaste veckan. Såväl yngste AT-läkaren som äldste nestorn får sina remisser granskade och kommenterade. Områden där kompetensen behöver höjas identifieras och åtgärdas. Antalet avsända remisser har halverats sedan starten. Länssjukhuset uppskattar metoden och arbetsgemenskapen har stärkts.

 2 Projektet Oskar

Ett samarbete mellan landsting och kommun i Oskarshamn. Ambitionen är nära och sömlösa övergångar mellan olika nivåer och aktörer. Arbetslaget träffas dagligen via korta videomöten. Ingår gör Oskarshamns kommun och sjukhus, hälsocentralerna, Samrehab samt i dag även aktörer i Högsby och Mönsterås kommuner samt psykiatrin. Resultat: Kortade ledtider, mer person­centrerad vård, samma målbild för olika vård­givare, ett effektivt arbetssätt.

 3. Avgiftsfri primärvård

Sörmland införde avgiftsfri primärvård 2017 samt ökade öppettiderna. Syftet var att göra vården tillgängligare. Under 2017 ökade antalet primärvårdsbesök med 41 000, en ökning med 4,7 procent. Samtidigt minskade antalet besök på länets akutmottagningar med cirka 1 000.

Relaterat material
Nergårdhs utredning får beröm

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler