Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Hanna Dahlstrand är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hanna Dahlstrand är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Bild: Lotta Fredholm

Studie om kirurgimetod skrällde inom gyncancer

Oväntade data om titthålskirurgi var det intressantaste resultatet som gyn-onkologen Hanna Dahlstrand tar med sig hem från årets Asco-kongress.

Annons:

I en amerikansk registerstudie som presenterades på tisdagen hade forskarna studerat utfallet efter operation för kvinnor med livmoderhalscancer i stadium IB1. Här hade 980 kvinnor opererats med öppen kirurgi och 900 med titthålskirurgi, varav majoriteten var robotassisterad.

– Förvånande nog visade sig gruppen som fått titthålskirurgi ha ungefär 10 procent sämre femårsöverlevnad, säger Hanna Dahlstrand, överläkare vid sektionen för onkologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Det sämre utfallet gällde endast kvinnor med tumörer som översteg två centimeter. Enligt Hanna Dahlstrand överensstämmer dock detta med vad som sipprat ut från den pågående Lacc-studien , som också rapporterat sämre överlevnad för kvinnor som opererats med titthålskirurgi. I den nya, amerikanska studien redovisades att öppen kirurgi ledde till fler komplikationer än titthålsoperationer, vilket ger ökande kostnader.

– Titthålsoperationer är mer kostnadseffektiva, men det spelar ju ingen roll om de inte är onkologiskt säkra. Nu ska den amerikanska registerstudien liksom Lacc-studien granskas noga, exempelvis med avseende på vilka kirurger som har opererat, för att kunna dra slutsatser av vad detta betyder. Vi får avvakta vad detta kan komma att betyda, säger hon och fortsätter:

– Viktig att veta är att hittills har vi inte sett en sämre total överlevnad för kvinnor som genomgått titthålskirurgi jämfört med öppenkirurgi varken i det svenska eller danska kvalitetsregistret för livmoderhalscancer.

I övrigt bjöd inte mötet på några ”game changers”, som Hanna Dahlstrand uttrycker det. Nen hon nämner de första interimresultaten från studien Keynote-100, där 100 patienter inkluderats. Här testas PD1-immuncheckpointhämmaren pembrolizumab vid äggstockscancer och 8 procent av patienterna svarade på behandlingen, 18 procent i gruppen med högre PD-L1-uttryck.

– Det talar för att denna behandling kan vara intressant för denna grupp, säger hon.

I en fas 3-studie testades bevacizumab vid äggstockscancer i stadium 3b-4. Frågan var om patienter som tidigare fått läkemedlet i primärbehandling och nu drabbats av platinumkänsliga återfall, har nytta av att få bevacizumab igen.

– Här sågs modesta effekter, med en ökad progressionsfri överlevnad på tre månader i median, men ingen effekt vad gäller total överlevnad. Vi får se vad det innebär i Sverige, det är i dag inte rekommenderat att använda bevacizumab igen om man har fått det tidigare, säger Hanna Dahlstrand.

I övrigt lyfter hon fram diskussioner om immunterapi och cellbaserad behandling, där en del handlade om så kallad dendritcellvaccination. I en fas 2-studie  gavs ett sådant vaccin till 99 patienter med stadium 3 äggstockscancer efter primärkiurgi.

– De visade att den progressionsfria överlevnaden ökade i armen som fick dentritcellsvaccinet som underhållsbehandling efter cytostatikabehandling, så nu kommer forskarna att gå in i en fas 3-studie för att testa denna regim, säger hon.

Hur står sig årets Asco-kongress, var det ett givande möte?

– Det är alltid givande, även om det inte var några skrällar i år, förutom kirurgistudien. Det är ett tillfälle att få bekräftelse på att vi i Sverige hänger med och har koll på vad som händer i fältet, säger Hanna Dahlstrand.

Läs mer på länkarna nedan om vad andra experter lyft inom gynekologisk onkologi på tidigare Asco-kongresser.

 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler