Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Rune Stihl, 81 år, har fått proteser för båda benen. Han får hjälp av Gåskolans Lotta Niléhn Hansson, till vänster, och Tina Carlsson, till höger. 
– Det var naturligtvis en jätteomställning, men att komma hit ger mig livskvalitet, säger han.

Rune Stihl, 81 år, har fått proteser för båda benen. Han får hjälp av Gåskolans Lotta Niléhn Hansson, till vänster, och Tina Carlsson, till höger. – Det var naturligtvis en jätteomställning, men att komma hit ger mig livskvalitet, säger han. Bild: Jacob Pihl/Region Skåne

Här går patienterna snabbare

På rehabmottagningen i Hässle­holm kommer amputerade patienter på benen på mindre än halva tiden jämfört med övriga landet. Under 2017 pressades en redan rekordlåg mediantid ner till 30 dagar.

Annons:

För riket var mediantiden 70 dagar 2016.

– Vårt koncept är att få upp patienterna så fort som möjligt. Fyra, fem veckor efter amputationen är de uppe och går på sina proteser, säger Lotta Niléhn Hansson, ortoped och enhetschef för ortopedverksamheten i Skånevård Kryh.

Hon är också ansvarig för det som kallas gåskolan, som är populär hos patienterna. Nästan alla patienter är multisjuka och över 80 år, så gott som alla har hjärt-kärlsjukdom och runt hälften diabetes.

“Vårt koncept är att få upp patienterna så fort som möjligt.”

- Lotta Nihlén Hansson, ortoped och enhetschef för ortopedverksamheten i Skåne­vård Kryh.

En framgångsfaktor är att proteserna ofta prövas ut innan såren hunnit läka helt. Det är möjligt framför allt tack vare så kallad sagitell operationsteknik och tidig kompressionsbehandling ”som ger en fin form på stumpen”, förklarar Lotta Niléhn Hansson.

 Men det handlar också om en fungerande vårdkedja och hög ambitionsnivå. Ibland hör Lotta Niléhn Hansson talas om kliniker där det inte fungerar alls och patienter får vänta i över ett halvår på sin protes. Tidig protesförsörjning är ett av huvud­målen för verksamheten i Hässleholm, patienten ska redan vid amputationen ses som en gångare även efter ingreppet.

– När det väl är beslutat att det ska göras en amputation, vilket i sig är ett trauma för patienten, så startar vårdkedjan. Patienten opereras på Centralsjukhuset i Kristianstad, stannar där i cirka en vecka och kommer sedan till rehabavdelningen i Hässleholm, säger hon.

Efter ungefär tre veckor tas stygnen bort, proteser prövas ut och rehabiliteringen börjar. En del patienter behöver stanna lite längre, andra åker hem nästan direkt.

Lotta Niléhn Hansson fram­håller hur betydelsefullt det är med det tvärprofessionella teamet kring patienten – läkare, sårsjuksköterska, ortopedingenjör och sjukgymnast.

– Alla tillför vi olika saker och det är så himla roligt att jobba tillsammans på det här viset med patienten i centrum.

Tina Carlsson är sjukgymnast på rehabiliteringen och har jobbat med amputerade i 17 år.

– När en patient kommer upp och går på sin protes för första gången blir jag alltid lika glad, det är så fantastiskt.

Redan som inneliggande får patienterna komma till gåskolan, som även är en del av öppenvården.

– Det är en vinst för patienterna att tidigt träffa andra som lyckats ta sig upp på benen, det ger en tro på att det går, säger Tina Carlsson.

På gåskolan kan de, förutom att träna till exempel bålstyrka och gång, diskutera sina erfarenheter av proteser och fantomsmärtor med andra i samma situation och få stöd av varandra. Där finns också vårdteamet för hjälp med sår, justering av proteser och annat.

Till gåskolan är de amputerade sedan välkomna en gång i veckan, livet ut. Eftersom patienterna generellt är så pass gamla och sjuka faller ungefär lika många ifrån som tillkommer varje år.

Yngre personer som amputeras har högre krav och protesterna kan göra en ännu större skillnad. Ett exempel är den aktiva man på drygt 65 år som tvingades amputera benet efter komplikationer av en knäprotesoperation.

– Det var väldigt traumatiskt men i dag är han välfungerande. Han spelar golf, promenerar och är i full gång som målvaktstränare, säger Lotta Niléhn Hansson.

Standardiserad process kapar ledtid sedan 20 år

  • År 2016 var mediantiden för när underbensamputerade fick sin protes 70 dagar efter operation i hela landet, enligt kvalitetsregistret Swedeamp.
  • I Hässleholm var mediantiden 38–42 dagar åren 2014–2016 för att år 2017 vara 30 dagar.
  • Rehabiliteringsmottagningen Skånevård Kryh har arbetat utifrån ett standardiserat vårdprocessprogram för protesförsörjning sedan 1995 och har utvecklats fortlöpande.
  • Arbetssättet ligger till grund för en avhandling av ortopedingenjören Anton Johannesson (2009).
  • Den ortopediska verksamheten inom förvaltning Skånevård Kryh bedrivs på sjukhusen i Kristianstad, Ystad och Hässleholm.

Relaterat material
”Låt inte orten styra hur högt upp benet amputeras”
Fantomsmärtor lindras av virtuell verklighet

Kommentarer