Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Hans Karlsson

Hans Karlsson Bild: Pax Engström Nyström

SKL: Patienter mer positiva till vården än allmänheten

Enligt SKL:s senaste hälso- och sjukvårdsrapport är det skillnader i förtroendet för sjukvården mellan befolkningen i stort och patienterna. Samtidigt finns utmaningar som ökande psykisk ohälsa och bristande kompetensförsörjning. 

Annons:

Patienter är mest positiva

  • 84 procent av befolkningen anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver.
  • 61 procent har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet i sitt egna landsting eller region. Siffrorna skiljer sig emellertid stort mellan olika landsting och regioner.
  • Förtroendet för sjukhusen är högre än förtroendet för hälso-/vårdcentraler. I riket har 69 procent förtroende för sjukhusen medan motsvarande andel för hälso-/vårdcentraler uppgår till 60 procent.
  • Patienterna har en mer positiv bild av tillgängligheten än vad befolkningen i stort har. Andelen positiva svar är 85 procent för akutmottagning, 81 procent för primärvård och 88 procent för öppenvårdsmottagning i specialiserad vård.

Källa: SKL

– Patienterna som faktiskt har kontakt med vården och som får insatserna har en betydligt positivare bild av sjukvården än befolkningen i allmänhet, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018, som publicerades under onsdagen, visar också att vården av cancer, hjärtinfarkt och stroke blir allt bättre.

– Fler får vård snabbt, fler får också en bättre överlevnad och färre insjuknar och dör i de här sjukdomarna, säger Hans Karlsson.

För hjärtinfarkt och stroke har dödssiffrorna sjunkit med cirka 40 procent under de senaste tio åren. Fler som drabbats av cancer lever också längre och förekomsten av högt blodtryck och höftfrakturer har minskat. Förbättrad folkhälsa och förebyggande behandling tros vara en del av förklaringen. Även internationellt står sig svensk sjukvård bra och hamnar i topp vad gäller överlevnad efter cancer, stroke och hjärtinfarkt.

Samtidigt står sjukvården inför nya utmaningar. Den psykiska ohälsan ökar och står i dag för nästan hälften av sjukskrivningarna. Att vården har svårare att möta behoven inom psykiatrin tror Hans Karlsson delvis beror på att orsakerna till insjuknandet ofta är mer komplexa.

– Det är allt ifrån skolan, arbetslivet och kanske hur vi har det i våra relationer på hemmaplan. Därför är inte vårdens påverkan på insjuknandet lika stor som i andra sammanhang, säger han.

På sikt är den största utmaningen för svensk hälso- och sjukvård dock kompetensförsörjningen.

– Det finns stora ålderskullar som kommer att vara över 80 år framåt medan gruppen som är mellan 20 och 64 år som oftast är i arbete och betalar skatt ökar inte alls i samma takt, säger Hans Karlsson.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler