Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Göran Stiernstedt.

Göran Stiernstedt. Bild: Niklas Larsson/Bildbyrån

Utredning underkänner jämlikhet i vårdsystem

Göran Stiernstedt landar i slutsatsen att vårdstrukturen i nuläget inte leder till en mer jämlik och behovsanpassad vård.

Annons:

I det delbetänkande som regeringens särskilde utredare Göran Stiernstedt nu lämnar till socialminister Annika Strandhäll (S) i utredningen Styrning för en mer jämlik vård är det många aktuella frågor som ställs, men där svaren kommer först i slutbetänkandet om ett över ett år.

Det handlar om vårdvalssystemen, digitala vårdgivare och förslag om ett minskat beroende av inhyrd personal. Och vinst.

”Det är i princip inte möjligt att separat behandla frågan om eventuella problem knutna till vinst innan utredningen tagit ett helhetsgrepp kring styrning och ersättningssystem”, skriver Göran Stiernstedt.

Det som däremot konstateras i delbetänkandet är hur olika grupper konsumerar vård. Grupper med svag socioekonomi underkonsumerar vård då de i större utsträckning avstår från screening, vårdbesök och, av ekonomiska skäl, även läkemedelsuthämtning. När de väl söker vård blir det i större utsträckning slutenvård som skulle ha kunnat undvikas om de sökt sig till primärvården i tid.

Det finns även analyser som visar att grupper med svag socioekonomi står för en högre vårdkostnad upp till en viss ålder. Vi den högre ålder är sedan förhållandet det omvända och grupper med starkare socioekonomi gör fler besök och högre kostnader för vården.

Vårdkonsumtion styrs av många andra faktorer än vården i sig. Men i delbetänkandet framgår det att vårdens organisation och styrning bidrar till utfallet. Att det exempelvis är 21 landsting och regioner som är huvudmän leder till att det ser olika ut, men exakt vilka aspekter av jämlik vård som vården själv har kontroll över ska utredningen återkomma till.

I nuläget gör Göran Stiernstedts utredning bedömningen att vårdens nuvarande struktur, med ett sjukhustungt system och stor variation i primärvårdens kvalitet, inte främjar en mer jämlik och behovsbaserad vård.

Att statens roll i styrningen av vården ofta är oklar och att staten dessutom ofta riktar sig direkt mot den professionella nivån, och därmed passerar exempelvis landstingen, är något som delbetänkandet kallar problematiskt ur ett tillitsperspektiv.

Även om kunskapsstyrningen leder till att landstingen agerar mer gemensamt i styrningen av vården är det något som snarast får ses som ett undantag.

Enligt delbetänkandet präglas landstingens styrning av stark variation i nästan alla delar, exempelvis vad det gäller uppdragets innehåll, kostnadsansvarets fördelning samt hur ersättningen riskjusteras.

Ur utredningen

”Måluppfyllelsen i form av en mer jämlik och behovsbaserad vård
påverkas av många faktorer, till exempel förmågan att anpassa vården
efter individers olika förutsättningar och behov, medarbetarnas utrymme
att göra prioriteringar och att arbeta individanpassat samt om
struktur, organisation, arbetssätt och kultur skapar och tillvaratar ett
sådant utrymme.

Utredningen gör bedömningen att måluppfyllelsen inte främjas
av hälso- och sjukvårdens nuvarande struktur, med ett sjukhustungt
system där både utbudet av primärvård och tillgången till kontinuitet
varierar mellan landstingen.”


Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler