Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Inger Gjertsson, överläkare i reumatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Inger Gjertsson, överläkare i reumatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Bild: Maria Gustavsson

Akilleshäl med cancerterapi gör avtryck på Eular

Experimentella B-celler och utmaningar med målriktade cancerläkemedel vill överläkare Inger Gjertsson lyfta från årets möte i Amsterdam.

Annons:

En höjdpunkt under veckan var en session om immuncheckpointhämmare. Det är en ny läkemedelsklass inom cancer som revolutionerat behandlingen av bland annat malignt melanom. Läkemedlen höjer immunförsvarets förmåga att bekämpa tumören, men effekten visar sig ha en baksida.

– Nu börjar vi möta patienter som får autoimmuna reaktioner till följd av immuncheckpointhämmarna, exempelvis sarkoidos och sköldkörtelinflammation. Sannolikt kommer de växa till antalet framöver eftersom läkemedelsklassen börjar breddas och ges till allt fler patienter, säger Inger Gjertsson som är överläkare i reumatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Det här är ett helt nytt fält och frågan är hur vi reumatologer ska hantera dessa personer. Detta måste upp till diskussion, fortsätter hon.

Ett annat hett ämne är att kunna förutsäga vilka som drabbas av reumatoid artrit, och under kongressen besökte Inger Gjertsson en intressant presentation kring detta.

– Vi brukar misstänka att en person kan utveckla reumatoid artrit om denne har nydebuterad skelettmuskelsmärta samt antikroppar mot CCP, det vill säga citrullinerade proteiner. Fast det gäller inte för alla och därför vill man kunna ta reda på vilka som kommer att bli sjuka, säger hon.

Kanhända kan särskilda B-celler ge viss vägledning i frågan. Forskare från Nederländerna visade i fjol att så kallade dominanta B-cellskloner – som är extra duktiga på att dela sig – kan skvallra om vilka av dessa riskpersoner som senare får reumatoid artrit.

I en tidigare studie avslöjades ett samband mellan att få sjukdomen inom tre år och att ha ett flertal kloner av dessa dominanta B-celler i blodet. Patienter som endast hade ett fåtal kloner uppvisade en medelstor risk medan de som saknade B-cellsklonerna inte utvecklade reumatoid artrit.

Under årets Eular-möte verifierade forskarlaget sina fynd i en ny kohort där utfallet blev liknande som i den tidigare studien.

– Resultaten talar för att B-celler är viktiga i patogenesen vid reumatoid artrit. Det här är ett annorlunda tänk som är väldigt spännande, säger Inger Gjertsson.

Hon vill även lyfta ytterligare en presentation om B-celler. Här hade omogna humana B-celler blivit utsatta för två olika tillväxtfaktorer som kallas baff och april. Med den sistnämnda tillväxtfaktorn fick cellerna en reglerande funktion och de började bland annat producera IL-10 som är ett immundämpande signalämne.

– Det här är ett alternativt och elegant sätt att få fram reglerande B-celler som jag inte kände till sedan tidigare, säger hon.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler