Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Anna Starbrink (L), landstingsråd, sjukvårdspolitisk talesperson, och Barbro Wester­holm (L), riks­dags­leda­mot, äldrepolitisk talesperson.

Anna Starbrink (L), landstingsråd, sjukvårdspolitisk talesperson, och Barbro Wester­holm (L), riks­dags­leda­mot, äldrepolitisk talesperson. Bild: Erik Simander/Bildbyrån och Riksdagen

”Trycksår en dyr och försummad vårdskada”

Internationell forskning visar tydligt att vårdkostnaderna för trycksår överstiger kostnaderna för att förebygga, skriver två liberaler. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Smärtsamma sår är en plåga för den drabbade patienten – men också ett stort problem för hälso- och sjukvården. Svårläkta sår medför stora kostnader för behandling. Kunskapen finns om hur vi förebygger trycksår – det är hög tid att befria patienterna från detta lidande!

Många sår beror på att man försummat att tidigt identifiera patienter med ökad risk och inte satt in förebyggande åtgärder. Enligt SKL ligger andelen patienter med sjukhusförvärvade trycksår på 10,5 procent. Det handlar alltså om en vårdskada.

Enligt Socialstyrelsen står trycksår för 8 procent av totala antalet skador. Till faktorer som ökar risken hör nedsatt rörlighet, att patienten är rull­stols­buren eller säng­bunden, för­lamad eller har nedsatt känsel, har otillräckligt näringsintag eller är uttorkad. Sömnmedel och lugnande läke­medel ökar också risken.

Såväl hos Socialstyrelsen som SKL som i Vårdhandboken finns utförlig information om hur man kan och bör arbeta för att undvika trycksår. Det är uppenbart att denna kunskap inte omsatts i praktiskt handlande i tillräcklig utsträckning. Förbättringar anges ske i det förebyggande arbetet men det syns ingen nedgång i statistiken. Variationerna är stora både mellan och inom landstingen.

Varför ser det ut så här? Vilka hinder ligger i vägen för implementering av den kunskap som finns om att förebygga trycksår? Bland orsakerna anges hög personal­omsättning, överbeläggningar och tidsbrist. Personalen hinner inte ta till sig den kunskap som finns – eller hinner inte göra riskbedömningar och ge före­byggande insatser som att avlasta ryggslut och hälar. Dessutom kan lämpliga sängar, madrasser och hjälpmedel inte finnas på plats.

Tydlig prioritering från verksamhetschefens och en kvalitetssjuksköterska med ansvar och tid för det förebyggande arbetet är erfarenhetsmässigt viktiga faktorer för att få ned trycksårsfrekvensen. Likaså patient­säkerhets­enhet, patientsäkerhetsombud och återkoppling till medarbetarna av resultaten av deras arbete.

“Det är oacceptabelt att trycksår utgör ett så stort vårdskadeproblem eftersom det går att förebygga. ”

Sverige är inte det enda land som har problem med trycksår. I USA leder de inte sällan till ersättningskrav från den drabbade, ett viktigt incitament till förebyggande insatser.

På ett sjukhus i Melbourne sitter en skylt ovanför varje riskpatient: High Pressure Injury Risk, Check, Detect, Act det vill säga Hög­risk­patient för trycksår, kolla, upptäck, agera. En förebild för svensk vård.

Vi behöver se till att sjuksköterskor, undersköterskor och vård­biträden är tillräckligt många och får tid att göra just det varje profession är bäst på. Bättre it-stöd och minskad administration kan också ge ökad patienttid.

Det är oacceptabelt att trycksår utgör ett så stort vårdskadeproblem eftersom det går att förebygga. Nedprioritering är dumsnålt: Internationell forskning visar tydligt att vårdkostnaderna för trycksår överstiger kostnaderna för att förebygga.

Varje sjukhus, varje vård- och omsorgsboende borde ha en strategi för att förebygga skador som skapar så stort lidande hos patienterna. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler