Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Jon Arwidson, branschansvarig för hälso- och sjukvård och Sarah Lidé, branschspecialist inom hälso- och sjukvård, båda på PWC Sverige.

Jon Arwidson, branschansvarig för hälso- och sjukvård och Sarah Lidé, branschspecialist inom hälso- och sjukvård, båda på PWC Sverige. Bild: Jeanette Bergström och Charlotte Carlberg Bärg

8 av 10 vet inte vem som har tillgång till deras journaler

Bara 6 procent anser sig helt veta vilka som har tillgång till den information som rör deras hälsa och sjukvård, visar en ny undersökning.

Annons:

Siffrorna framkommer i en enkätundersökning som revisions- och rådgivningsföretaget PWC har låtit göra. I undersökningen har 1 071 personer mellan 18 och 84 år svarat på en rad frågor om digital vård.

Svaren visar att endast 20 procent uppfattar att de har kontroll över vem som har tillgång till deras hälsoinformation. Samtidigt vet bara 7 procent att de kan spärra information i sin egen journal.

– Det är anmärkningsvärt att så få vet att man kan spärra sin journal trots att det är en lagstadgad rättighet, säger Sarah Lidé, branschspecialist inom hälso- och sjukvård på PWC och huvudförfattare till rapporten.

Hon menar att det är en kunskapsfråga. Medvetenheten hos allmänheten om att de kan påverka vilka som ska ha tillgång till deras journaler är i dagsläget låg, vilket också kan påverka tilliten till hälso- och sjukvården.

Undersökningen visar också att så många som 50 procent tycks oroa sig för dataintrång. En annan rapport som PWC gjorde 2017, ”Global CEO Survey – Healthcare”, visar att bland chefer inom sjukvården är en ännu större andel, 75 procent , är oroliga för cyberhot. Cyberhot anses av cheferna också vara ett av de främsta hoten inom hälso- och sjukvårdssektorn.

– De vårdaktörer som satsar på digitala lösningar måste givetvis bygga upp säkerhetslösningar kring det, säger Jon Arwidson, branschansvarig för hälso- och sjukvård på PWC. Förtroendet är viktigt och kan raseras snabbt om det skulle visa sig att systemen inte är säkra.

2015 gjorde PWC en liknande undersökning hos allmänheten. En skillnad som kan ses gentemot för tre år sedan är intresset för vårdkonsultation via video. År 2015 var intresset 20 procent. De nya svaren visar ett intresse på 40 procent.

Och överlag visar respondenterna, som består av en telefonrekryterad webbpanel, en positiv inställning till nya digitala lösningar. En fjärdedel är exempelvis positivt inställda till virtual reality, VR, som behandlingsalternativ för fobi eller smärta. En av fem kan tänka sig att kommunicera med en så kallad chatbot för att hantera psykisk ohälsa.

Inte minst är PWC själva positiva till digitalisering. ”Digitaliseringen är ett paradigmskifte som potentiellt kan omvandla hälso- och sjukvården i samma skala som antibiotika en gång gjorde”, skriver de i rapporten.

Antibiotikan var ju ett genombrott som innebar att tusentals liv kan räddas varje år. Menar ni verkligen att digitaliseringen kan jämföras med antibiotikan?
– Digitaliseringen kommer i alla fall att bidra med stora möjligheter, svarar Sarah Lidé efter en stunds fundering. På kort sikt gör den vården mer jämlik, då grupper som står långt ifrån vården i dag, som exempelvis människor på landsbygden, kan nås med hjälp av ny teknik. På lång sikt finns potential att rädda många liv på nya sätt. Automatisk diagnostisering genom AI kan hjälpa oss att upptäcka ovanliga sjukdomar och olika typer av sensorer och "wearables" kan förse sjukvården med kontinuerlig patientdata så att allvarliga sjukdomar kan upptäckas på ett tidigt stadium.

– Effektivisering med hjälp av digitalisering kan också frigöra resurser för de grupper som behöver mest i sjukvården, tillägger Jon Arwidson.

Rapporten kommer att släppas av PWC den 3 juli i Almedalen.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler