Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mats Uddin, managementkonsult och författare, före detta region­direktör.

Mats Uddin, managementkonsult och författare, före detta region­direktör. Bild: Stefan Jerrevång/Bildbyrån

”Förändra arbetssätten så att digital vård kan ge effekt”

Det är dags att gå från digitala råd till digital vård och för det krävs det styrning av patientflöden, verksamhetsinnehåll och samordning, skriver managementkonsulten Mats Uddin.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Med starka förhoppningar och höga förväntningar har regeringen satt upp en tydlig vision. Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Målet är också en god och jämlik hälsa för alla i hela landet. Undertecknad har fått möjligheten att genomföra en nulägesanalys, delfinansierad av Almi, om hur vi ligger till i den svenska sjukvården. Resultatet är nedslående. Vi har väldigt långt kvar. Det förvånar nog ingen att samtliga landsting och de största privata aktörerna arbetar aktivt med att både införa men även att testa olika former av digitala lösningar mellan vårdgivare och patient. Det skulle naturligtvis vara positivt, om det inte vore för några iakttagelser som jag vill lyfta i denna artikel.

Tillgänglighetsivern har till stora delar fått leda införandet. Nätdoktorernas intåg på den svenska marknaden har tagit den offentliga sjukvården med storm och flera regioner har infört eller planerar att införa liknande egna lösningar. Detta är naturligtvis bra ur tillgänglighetsaspekten men detta har enbart öppnat upp ytterligare en kanal. Ingen förändring av vårdens innehåll eller arbetsmetoder på redan befintliga kliniker och vårdcentraler har skett. Utvecklingen handlar i princip enbart om digitala råd och har ytterst lite med digital vård att göra. Det kanske inte är så kons­tigt eftersom det enklaste är att bara öppna en ny kanal för patienterna – men att göra denna kanal kompatibel genom förändrat arbetssätt och styra den digitala vården är betydligt svårare och mer komplext.

“Varför envisas regionerna med att införa teknik som exkluderar patientgrupper då det finns lösningar?”

Någon samordning av aktiviteter som genomförs runt om i landet görs inte. Genom två enkla telefonsamtal kunde jag konstatera att två regioner prövade samma digitala lösning för liknande patientgrupper ovetandes om varandra. Detta är egentligen inte heller så konstigt. Under mina år i ledningsfunktion för en region har jag lärt mig att samordning inom ett län är svårt och samordning över länsgränserna är nästintill omöjligt.

En annan aspekt är att möjliggöra digitala lösningar och implementering av digital vård för samtliga patientgrupper. Det kan låta självklart då vi pratar om jämlik vård, men är det inte då vi granskar nuvarande lösningar. Exempelvis är det omöjligt för döva och hörselskadade att föra en dialog digitalt med nuvarande aktörer på marknaden samt med regioner, med de lösningar som tillhandahålls. Detta är ytterst förvånande då det finns plattformar som exempelvis Voxeyes som har text till tal och tal till text funktion. Varför envisas regionerna med att införa teknik som exkluderar patientgrupper då det finns lösningar?

Vad och vilken vård som kan ges digitalt håller Göran Stiernstedts utredning just nu på att undersöka. Så passande, tycker nog många. Då sätts ju en gräns för vad som kan ges digitalt men är det så vi blir bäst i världen? Att införa digitala videolösningar möjliggör att man exempelvis kan ersätta särskilt lämpade fysiska besök med videobesök. Vissa återbesök kan i stället ske från hemmet där även anhöriga kan kopplas upp någon annanstans i världen. Med ett enkelt klick kan en tolk kopplas in via videosamtal. Med dessa lösningar kan fysiska resor minimeras då avstämning behöver ske mellan exempelvis den kommunala hemtjänsten och sjukhusvården.

Även i dialogen mellan specialistläkare på vårdcentralen och grenspecialister på sjukhusen kan internrådgivning och konsultation med upp till sex olika visuella kontakter genomföras. Varför görs inte detta i stor skala redan i dag då plattformar tillhandahåller detta? Svaret är självklart. Bara för att något finns behöver det inte med automatik implementeras.

För att implementera något behövs förändringsledning och mod att leda och styra. Något som verkar saknas i svensk hälso- och sjukvård i dag. Det är dags att gå från digitala råd till digital vård och för det krävs det styrning av patientflöden, verksamhetsinnehåll och samordning. Inte att ta den enkla vägen utan att i stället ta den svåra utvecklingsvägen för den är den rätta. Dags att börja förändringsleda. 

Kommentarer