Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Var tredje till var fjärde patient inom primärvården lider av kliniskt signifikant psykisk ohälsa, men ytterst få blir erbjudna evidensbaserad psykologisk behandling, skriver debattörerna.

Var tredje till var fjärde patient inom primärvården lider av kliniskt signifikant psykisk ohälsa, men ytterst få blir erbjudna evidensbaserad psykologisk behandling, skriver debattörerna. Bild: Thinkstock

”Många är undantagna rätten till effektiv sjukvård”

Psykisk ohälsa är ett vida utbrett problem i dagens samhälle och psykiatriska diagnoser är den vanligaste orsaken till sjukskriving i Sverige, skriver professorer, docenter och verksamhetschefer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Den nationella kostnaden för dessa problem beräknas till hisnande 70 miljarder kronor per år. Psykisk ohälsa har ett nära samband med lidande, funktionsnedsättning, kroppslig sjukdom, suicid och förkortad livslängd. Vi har i dag – efter långvarig systematisk forskning – erhållit stor kunskap om hur personer med olika typer av psykisk ohälsa framgångsrikt kan hjälpas.

Depression och ångestsyndrom – som utgör de största grupperna av psykisk ohälsa – behandlas i dag i huvudsak med läkemedel och/eller olika former av psykologisk behandling. För de flesta typer av psykisk ohälsa så har psykologisk behandling starkast evidens, varför också Socialstyrelsen tydligt beskriver att sådan är prioriterad att erbjuda patienter vid de allra flesta former av psykisk ohälsa, såsom lindrig till medelsvår depression, paniksyndrom, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och social fobi. Behandlingarna är relativt korta och samhällsekonomiskt lönsamma.

En tredjedel av befolkningen blir kliniskt deprimerade och en fjärdedel drabbas av något ångestsyndrom någon gång i livet. Var tredje till var fjärde patient inom primärvården lider av kliniskt signifikant psykisk ohälsa, men ytterst få blir erbjudna evidensbaserad psykologisk behandling, vilket kan relateras till den minimala tillgången på psykologer. En vård-/hälsocentral kan ha en psykolog per 5 000 (och även långt fler än så) listade patienter och vissa vård-/hälsocentraler har ingen psykolog alls!

“Vad som behövs är avsevärt fler legitimerade psykologer till primärvården.”

En ros bör ges till Centerpartiet för att de vill satsa 1,2 miljarder på en ny vårdreform för att bemöta den psykiska ohälsan. Det finns också anledning att ge partiet ris. Detta då förslaget INTE innebär att öka tillgången till evidensbaserade psykologiska behandlingar. I stället vill Centerpartiet satsa på snabbutbildningar och enklare samtalsstöd utan krav på att det ska vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som patienten får hjälp av. Under seminariet ”Rätt bedömning ger rätt behandling vid psykisk ohälsa – Hur når vi dit?”, som hölls i Almedalen den 3 juli, berättade Anders W Jonsson (C), sjukvårdspolitisk talesperson, om inspiration som han hade fått i Boston där de inte anställt psykologer utan personer med ”bred social och kulturell kompetens”.

Skulle en motsvarande idé över huvud taget kunna uppkomma om det rörde sig om kroppslig sjukdom? Nej, självklart inte. Det skulle vara som att ge kroppslig sjuka personer en tablett som är ihopblandad på inspiration och som det inte finns någon forskning på eller utvärdering av i stället för att erbjuda de mest effektiva insatserna.

Vad som behövs är avsevärt fler legitimerade psykologer till primärvården vilka ska genomföra evidensbaserade behandlingar. För varför ska personer med psykisk ohälsa vara undantagna rätten till vård som är bevisat effektiv?

Niclas Almén, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, Mittuniversitetet.
Mats Lekander, professor Karolinska Institutet och Stockholms universitet
Lars-Göran Öst, professor emeritus, Stockholms universitet.
Örjan Sundin, professor i klinisk psykologi, Mittuniversitetet.

Johanna Ekdahl, docent i klinisk psykologi, Mittuniversitetet.
Ida Flink, docent med inriktning hälsopsykologi, Örebro universitet.
Eva Hedenstedt, specialist i klinisk psykologi, Sveriges kliniska psykologers förening.
Fredrika Norlund, medicine doktor med inriktning mot beteendemedicin, Uppsala universitet.
Marie Lindskog, primärvårdspsykolog, Västerbottens läns landsting.
Lotten Hjärtström, medicinsk ledningsansvarig inom primärvården, Västerbottens landsting.
Sinella Keskiniva, verksamhetschef inom primärvården, Västerbottens läns landsting.
Kirsti Sinervo, specialist i allmänmedicin, Landstinget Sörmland.

Kommentarer