Patientskador i vården ökar igen - Jobb & karriär - Dagens Medicin

Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Patientskador i vården ökar igen

Antalet lindriga patientskador på sjukhusen ökar igen efter en tidigare minskning, visar en femårsrapport från SKL.

Annons:
Hans Rutberg är även ord­förande i Svenska läkare­säll­skapets kommitté för säker vård.
Bild: Lovisa Engblom

I rapporten från slutet av juni, har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, undersökt skador och vårdskador i relation till antal vårdtillfällen för vuxna patienter inom slutenvården under åren 2013–2017.  Uppgifterna kommer från journalgranskningar för perioden vid nästan alla akutsjukhus.

För skador som bedöms som undvikbara, används begreppet vårdskador. Den största delen skador är vårdskador.

Mellan 2013 och 2015 minskade antalet skador, inklusive vårdskador, men därefter bröts den positiva trenden, som Dagens Medicin skrivit om tidigare. Mellan 2015 och 2017 började antalet lindriga skador öka igen, visserligen lite, men statistiskt signifikant. Som lindriga skador räknas till exempel mindre allvarliga vårdrelaterade infektioner, trycksår och ytliga kärlskador.

En delförklaring är att andelen utlokaliserade patienter ökat, enligt rapporten. Patienter som utlokaliserats, det vill säga vårdas på en annan avdelning eller enhet än den där rätt kompetens finns, är frekvensen vårdskador cirka 60 procent högre än för övriga patienter.

– Utlokaliseringen beror på bristen på vårdplatser som i sin tur oftast beror på personalbrist. Patienterna blir utlokaliserade för att de akuta problemen med platsbrist ska kunna lösas men då ökar sannolikheten för att de får en skada som i sin tur kräver längre vårdtid. Det är som en ond cirkel, konstaterar Hans Rutberg, patientsäkerhetsexpert vid SKL och huvudförfattare till rapporten.

År 2015 var andelen utlokaliserade patienter 3,1 procent, under 2017 hade den ökat till 4,4 procent. 

Ett annat skäl till vårdskador och andra skador som rapporten lyfter fram är den ökade beläggningen på akutsjukhusen. En beläggning på över 90 procent innebär inte bara en ökad risk för skador utan även för dödsfall, enligt en brittisk undersökning som rapporten refererar till. 

I Sverige leder de undvikbara vårdskadorna till att knappt hälften av de patienter som drabbas, får förlängd sjukhusvistelse eller extra vårdkontakt. Det beräknas kosta cirka 9 miljarder kronor per år, det vill säga 13–14 procent av hela kostnaden för sjukhusvården.

– Förutom lidandet är det en hög kostnad som jag tycker att ledningar på olika nivåer skulle försöka ta tag i, det finns lösningar. Landstingsledningar och politiker borde satsa på förebyggande patientsäkerhetsarbete och efterfråga kvalitetsresultat för patientsäkerheten, säger Hans Rutberg.

Han uppskattar socialdepartementets initiativ förra veckan, att uppdra åt Socialstyrelsen att ta fram en nationell handlingsplan för hälso- och sjukvårdens arbete med ökad patientsäkerhet.

– Genom att regeringen så tydligt markerar vikten av området så stärks det lokala och regionala patientsäkerhetsarbetet som idag pågår på många håll.

För allvarliga skador per vårdtillfällen syntes ingen statistiskt säkerställd ökning för den aktuella perioden.

Här finns rapporten Skador i vården – utveckling 2013–2017  

Mer om vårdskador

  • Varje år får cirka 110 00 patienter vårdskador av varierande allvarlighetsgrad på svenska sjukhus. Hälften bedömdes som lindriga skador. I 1 400 dödsfall bedöms en vårdskada vara en bidragande orsak.
  • Vårdtiden för en patient med vårdskada är mer än dubbelt så lång jämfört med en patient som inte fått någon skada.

Relaterat material
Nationell handlingsplan ska stärka patientsäkerheten
Trend med färre vårdskador stannar av

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler