Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Det är svårt att slå placebo, speciellt för hjärnans sjukdomar. Men det gör vi på ett övertygande sätt”, säger Lars Lannfelt med anledning av att effekten för antikroppen BAN2401 blir högre om dosen ökas.

”Det är svårt att slå placebo, speciellt för hjärnans sjukdomar. Men det gör vi på ett övertygande sätt”, säger Lars Lannfelt med anledning av att effekten för antikroppen BAN2401 blir högre om dosen ökas. Bild: Jim Peter Elfstrom, Thinkstock

”Det är viktigt för fältet efter alla misslyckanden”

De goda resultaten för Lars Lannfelts snart 20 år gamla upptäckt är nu den stora snackisen i alzheimervärlden. Och det var på tiden, annars finns risken att forskningsmedlen sinar, menar han.

Annons:

Morgonen efter att fas 2-studien av antikroppen BAN2401 presenterats på alzheimerkongressen AAIC i Chicago, USA, är Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet, fortfarande rörd över hur resultaten tagits emot.

– De har tagits emot på ett helt fantastiskt sätt. Folk i branschen förstår det här och det är jättebra resultat. Något liknande har aldrig visats tidigare, säger han till Dagens Medicin.

Idén bakom antikroppen BAN2401 fick Lars Lannfelt redan 1999 när han hittat den så kallade ”arktiska mutationen” i en familj från övre Norrland. Sedan dess har genen varit huvudspåret i hans forskning och att det sedan lett fram till onsdagens goda resultat beskriver han som ”helt fantastiskt”.

– Jag är överväldigad över det hela. Jag känner många av alzheimerforskarna och möts av äkta glädje och lyckönskningar från alla möjliga håll, det är otroligt roligt.

Och, lägger han till:

– Det är viktigt för fältet efter alla misslyckanden. Om de pengar som forskningen får inte ger resultat så kommer de så småningom att torka in. Det förstår mina forskarkollegor.

Antikroppen BAN2401 är framtagen i ett strategiskt samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och det svenska läkemedelsföretaget Bioarctic, där Lars lannfelt är storägare. Antikroppen riktar sig mot de toxiska oligomererna/protofibrillerna som är ett mellanstadium i utveckling av de amyloida plack som tros ligga bakom Alzheimers sjukdom. Frågar man Lars Lannfelt svarar han att det finns en oerhört övertygande bevisning för att den så kallade amyloidhypotesen:

– Lika säkert bevisat som att hiv-virus orsakar aids är att amyloid beta är det som drar i gång Alzheimers sjukdom.

I den aktuella studien av BAN2401 visade resultaten att antikroppen hade effekt på kliniska variabler, som patienternas kognition, men även på biomarkörer mätta med pet-kamera.

– 81 procent av patienterna går från att ha amyloid till att den försvinner, säger Lars Lannfelt.

När det kommer till förändringen av amyloid beta i ryggvätskan var effekten också dosberoende, det vill säga effekten var högre vid en högre dos BAN2401.

– Dessutom, vilket jag tycker är jättehäftigt, ser vi en sänkning av tau-proteinet i de två högsta doserna. Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt.

Samtidigt är BAN2401 inte den enda antikropp som testats mot alzheimer. Företaget Biogen visade för några år sedan upp lovande resultat för antikroppen aducanumab i tidiga studier.

Enligt Lars Lannfelt har alla de olika antikroppar som testats olika profiler. Även om aducanumab är den som är mest lik BAN2401 gör det faktum att den även binder till andra delprocesser i bildandet av amyloida plack att den har en högre frekvens av biverkningar, förklarar han. Den biverkan det är frågan om, en mindre allvarlig form av ödem, förekommer även hos de patienter som fått BAN2401, men enligt studien hos mindre än 10 procent av patienterna i alla dosgrupper.

Läkemedelsföretagen Biogen och Eisai har sedan 2014 ett utvecklings- och kommersialiseringssamarbete kring BAN2401 och enligt amerikanska uppgifter kan de två företagen eventuellt söka godkännande direkt på de data som nu presenterats.

Tror du att det blir någon fas 3-prövning?

– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är i inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.

Den stora entusiasm som resultaten kring BAN2401 mötts av på alzheimerkongressen AAIC till trots så visade inte studien några signifikanta resultat på den primära effektvariabeln vid tolv månader. Anledningen till det är, enligt Lars Lannfelt, den nya adaptiva design som använts i studien och som gjort att patienterna kunde fördelas till de mest framgångsrika behandlingsgrupperna under resans gång.

– Vid tolv månader gav statistiken inte effekt, men vid 18 månader när studien avblindades och man körde traditionell statistik såg man effekt redan vid sex månader. Det är en väldigt tidig effekt.

Den nya designen, som bygger på så kallad Bayesiansk statistik, har tidigare använts inom cancerområdet men är relativ ny när det kommer till forskning kring hjärnans sjukdomar, förklarar Lars Lannfelt.

– Vi är lite efter, vi som håller på med hjärnans sjukdomar.

Han lägger till.

– Det är svårt att utveckla läkemedel mot hjärnans sjukdomar, men det går. Jag är otroligt glad för det måste jag säga.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler