Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Stora skillnader i vården vid pankreascancer

Andelen patienter som opererats inom 40 dagar varierar stort mellan landstingen, visar siffror som Dagens Medicin tagit del av.

Annons:
Professor Roger Henriksson.

Enligt rekommendationerna från Regionala cancercentrum, landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården, ska en patient med misstänkt cancer i bukspottkörteln opereras inom 36 dagar. Pankreascancer är en av de dödligaste cancerformerna. Metastasering till lymfkörtlar sker tidigt och symtom upptäcks ofta sent och tiden till operation har därför stor betydelse.

Men sjukvårdens förmåga att operera patienter med misstänkt bukspottkörtelcancer inom den rekommenderade tiden varierar kraftigt mellan landstingen. Samtliga landsting och regioner misslyckas men i olika grad. Det visar statistik från Nationellt kvalitetsregister för bukspottkörtelcancer som Dagens Medicin tagit del av.

– Det finns ingenting som kan försvara de här siffrorna, kommenterar Roger Henriksson, professor och överläkare i onkologi i Umeå och Stockholm och tidigare chef för Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, när han får ta del av statistiken.

– Vården misslyckas när det gäller de svårast sjuka patienterna.

År 2017 lyckades endast ett landsting, Region Jönköpings län, operera hälften av patienterna inom den rekommenderade tiden, med 51,2 procent. Kalmar, Örebro och Värmland lyckades operera närmare hälften av sina patienter, med 48,3, 46,2 respektive 45,8 procent.

Nedåt i statistiken är spridningen stor. I botten finns fyra landsting som inte ens lyckades operera 10 procent av patienterna inom den rekommenderade tiden: Gävleborg med 9,1 procent, följt av Västmanland med 8 procent, Uppsala med 5,3 procent och Dalarna med 4,3 procent.

I riket totalt blev förra året 28,6 procent av patienterna opererade inom 40 dagar, en andel som har gått ner de senaste åren från att ha legat på 41,3 procent 2013.

– De här siffrorna är väldigt oroande, säger Roger Henriksson. De visar att det behövs en bättre nationell styrning av vården för de svåraste cancerformerna.

Roger Henriksson anser också att det behövs bättre uppföljning av behandlingsresultaten, för att patienter och beslutsfattare ska bli medvetna om hur det står till i de egna landstingen och i riket.

– Inget landsting och ingen vårdgivare kan känna sig nöjd med de här siffrorna, säger han.

Täckningsgraden för Nationellt kvalitetsregister för bukspottkörtelcancer (pankreasregistret) var 2015 91 procent. Siffrorna är hämtade från Vården i siffror.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler