Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Från vänster: Maria Lundqvist-Brömster, förbundsordförande Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Catherine Aaro Jonsson, rocessledare rehabilitering inom hälso- och sjukvård, Marie-Jeanette Bergvall, projektledare Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, och Marina Carlsson, förbundsordförande Personskadeförbundet RTP.

Från vänster: Maria Lundqvist-Brömster, förbundsordförande Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Catherine Aaro Jonsson, rocessledare rehabilitering inom hälso- och sjukvård, Marie-Jeanette Bergvall, projektledare Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, och Marina Carlsson, förbundsordförande Personskadeförbundet RTP. Bild: Dan Lindberg

”Sverige behöver nationella rekommendationer för hjärnskakning”

”Hjärnskakning är en av de vanligaste orsakerna till att barn söker akutvård – ändå saknas nationella rekommendationer", skriver bland andra ordförande för Personskadeförbundet RTP.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Hjärnskakning och dess långsiktiga konsekvenser diskuteras ofta inom sporten. Upprepade hjärnskakningar tvingar många att sluta idrotta. För barn och unga är skador på hjärna/skalle en av de vanligaste orsakerna till akutvård. Trots det saknas nationella rekommendationer för uppföljning. För barn med svår förvärvad hjärnskada finns rehabilitering som välfungerande öar. De som hamnar däremellan blir utan adekvat vård. Det konstaterar en ny utredning om barn med förvärvad hjärnskada.

En hjärnskada betecknas som förvärvad då den uppstått efter nyföddhetsperioden. Traumatiska skador uppstår vid slag mot skallen eller häftiga lägesförändringar vid fall eller trafikolyckor. Andra orsaker är tumörer eller hjärninflammation till exempel efter TBE. I genomsnitt är 183 barn/100 000 invånare inlagda på sjukhus varje år för hjärnskakning, den näst vanligaste anledningen till slutenvård för barn. Hjärnskakningar är alltså mycket vanliga – ändå saknas rekommendationer från Socialstyrelsen om vårdinsatser och uppföljning av kvarstående besvär.

Spännvidden mellan hur de lättaste och de svåraste traumatiska hjärnskadorna drabbar är stor. De flesta med hjärnskakning återhämtar sig inom de första veckorna, en del får kognitiva problem som kvarstår betydligt längre. Upprepade hjärnskakningar ökar risken för kvarstående besvär. Rådgivning som minimerar risken för nya hjärnskakningar inom den tid då barnet fortfarande har symtom är därför viktig. Barn som varit inlagda på sjukhus för hjärnskakning i förskoleåldern, har senare i livet mer problem med uppmärksamhet, impulsivitet, trots, missbruk och hantering av känslor och humör.

“Möjligheten till läkning efter en svårare hjärnskada är störst under de första ett till två åren.”

Möjligheten till läkning efter en svårare hjärnskada är störst under de första ett till två åren, vilket bör resultera i en prioritering av insatser under denna period. Kvarstående funktionsnedsättningar påverkar den framtida utvecklingen och kan försvåra till exempel övergångar till nya stadier i skolan. Barnet, föräldrar, lärare och idrottsledare behöver få kunskap om vad som befrämjar läkning och fortsatt utveckling trots kvarstående men.

Sverige kan erbjuda god regional rehabilitering till barn med svårare traumatisk hjärnskada men det saknas nationella rekommendationer för vilka barn som bör remitteras till regional rehabilitering efter avslutad akutvård.
Sverige behöver nationella rekommendationer för:

• diagnosticering av hjärnskaderelaterade symtom i initialt skede
• vilka symtom som ska föranleda remiss till rehabilitering efter svårare respektive lättare traumatisk hjärnskada
• symtom som ska föranleda fortsatt rehabilitering
• övergripande ramar för hur tvärfacklig, familjebaserad, individualiserad rehabilitering över tid ska erbjudas barn och närstående
• vilka enheter inom hälso- och sjukvården som ska erbjuda rehabilitering för svårare respektive lättare traumatisk hjärnskada.

Kommentarer