Utlandsfödda riskerar felaktig demensdiagnos - Neurologi - Dagens Medicin

Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Forskaren och sjuksköterskan Rozita Torkpoor varnar för att utlandsfödda kan få en felaktig demensdiagnos på grund av testens utformning.

Forskaren och sjuksköterskan Rozita Torkpoor varnar för att utlandsfödda kan få en felaktig demensdiagnos på grund av testens utformning. Bild: Migrationsskolan

Utlandsfödda riskerar felaktig demensdiagnos

Utlandsfödda äldre riskerar att få en demensdiagnos utan att vara sjuka. De tester och screeninginstrument som används här vid demensutredningar påverkas av utbildning-, språk- och kulturbakgrund.

Annons:

Det kan leda till att patienter som inte är födda i Sverige kan få ett sämre resultat på testerna utan att det beror på att patienten har en kognitiv sjukdom, skriver nyhetstjänsten Kommunal Hälsa.

– Flera äldre som bor i Sverige kan inte tala svenska och har kanske inte alls gått i skolan eller så har de bara gått i skolan fyra–fem år, vilket kan påverka deras testresultat när vi gör kognitiv utredning, säger Rozita Torkpoor, vårdutvecklare och sjuksköterska vid Migrationsskolan samt doktorand vid klinisk minnesforskning på Lunds universitet.

Migrationsskolan vid Skånes universitetssjukhus började som ett projekt för att titta på hur vården utreder personer från andra kulturer som inte pratar svenska och kanske har en annan utbildningsbakgrund än vad sjukvården här är van vid. Den jobbar bland annat med att få hit screeninginstrument som är mindre påverkade av utbildning, språk och kultur.

Ett sådant test, Rudas, finns i dag med i Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Rekommendationen är att testet bör erbjudas som en del i en basal demensutredning av personer med annat modersmål än svenska.

Migrationsskolan har också börjat utbilda vårdpersonal i att arbeta med tolk, framför allt vid specialistkliniker och primärvården i Region Skåne.

Rozita Torkpoor menar att sjukvården behöver strama upp både rutiner och kravspecifikationer vid beställning av tolk. Att bara gå på språk räcker inte vid till exempelvis arabiska där det finns stora regionala skillnader beroende på land.

Vill det sig illa kan patienten få en feldiagnos eller felbehandling.

– Risken när kommunikationen inte fungerar är att det kan leda till missbedömningar av patientens hälsa och kognitiva förmågor, säger Rozita Torkpoor.

Ytterst är det en fråga om patientsäkerhet.

– Tolken är inte bara till för patienten utan också för vårdpersonalen, för att vi ska kunna utföra ett säkert arbete. Vi ska erbjuda alla en patientsäker vård och att arbeta genom tolk är en patientsäkerhetsfråga, tycker jag.

Relaterat material
Regeringen inför strategi för demens
Demensvården har försämrats

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler