Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Karin Nylén, tf generaldirektör för Vårdanalys.

Karin Nylén, tf generaldirektör för Vårdanalys. Bild: Rickard Kihlström

Stora skillnader i förtroendet för sjukvården

I Västernorrland har närmare en fjärdedel av befolkningen litet förtroende för hälso- och sjukvården, visar ny rapport.

Annons:

Det generella förtroendet för sjukvården fortsätter vara stort, även om det har minskat sedan 1990-talet. Men skillnaderna i landet är stora. Det framgår i den rapport som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys släpper i dag, ”Förnuft och känsla: befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården”.

Jämfört med andra samhällsinstitutioner har sjukvården det största förtroendet. Hälso- och sjukvårdspersonalen åtnjuter också ett stort förtroende. Men sedan 2010 har skillnaderna mellan landstingen och regionerna ökat. 

I Västernorrland uppger inte ens hälften, endast 46 procent, att de har ett stort förtroende för sjukvården. 20 procent svarar att de varken har stort eller litet förtroende och 24 procent, alltså nästan var fjärde person, uppger att de har ett litet förtroende.

I Västernorrland har turbulensen i vården varit stor på senare år. Nedläggningen av akutkirurgin och akutortopedin vid Sollefteå sjukhus kritiserades av Ivo och stängningen av förlossningen ledde till stor folklig ilska och ockupation av sjukhuset. Även andra vårdgivare i regionen har haft stora problem att bemanna och uppehålla sina verksamheter.

Gävleborg hamnar näst längst ner på listan, med 51 procent som har ett stort förtroende och 18, det vill säga närmare en femtedel, av befolkningen som anser sig ha ett litet förtroende för sjukvården i sitt landsting. Bäst i jämförelsen ligger Kalmar, Jönköping och Örebro, där 72 procent har ett stort förtroende för sjukvården och under tio procent svarat att de har ett litet förtroende.

– Vi är inte direkt förvånade över skillnaderna, säger Karin Nylén, vikarierande generaldirektör på Vårdanalys. Det vi kan se är att vanliga orsaker till ett litet förtroende är upplevelser av brister i tillgänglighet och kontinuitet.  För att öka förtroendet visar vår rapport att det finns det viktiga bitar som landstingen kan arbeta med så som att göra vården mer personcentrerad och tillgänglig men också att utveckla styrningen och ledningen.

Att inte bli lyssnad på eller få tillräckligt med tid i mötet med sjukvården är också vanliga skäl till ett lägre förtroende.

Rapporten visar också att förtroendet är lägre för primärvården jämfört med sjukhus. Beslutsfattare och så kallade systemfaktorer har också lägre förtroende jämfört med sjukvården i allmänhet.

Vissa insatser är särskilt viktiga för att värna befolkningens förtroende för sjukvården, skriver rapportförfattarna, och nämner bland annat en stärkt tillgänglighet, ökad personcentrering och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvårdspersonalen att göra ett bra arbete.

I rapporten har myndigheten sammanställt forskning, analyserat förtroendeundersökningar och tillsammans med forskare genomfört en panelstudie för att presentera ny kunskap om orsakerna bakom förtroendet för sjukvården och varför det är viktigt att säkerställa förtroendet på sikt.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler