Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Grafik: Maria Hammar

Grafik: Maria Hammar Bild: Thinkstock

”Det är ingen rättighet att göra AT i storstan”

Ur karriärsynpunkt bör dagens nyutexaminerade läkare i första hand söka AT/BT direkt i det geografiska område där de har chans att få det, skriver Lars Breimer. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Lars Breimer, överläkare, docent.
Bild: Lars-Göran Jansson

Enligt riksdagens beslut ska sjukvården styras av behovs­principen. Men vems behov står i första rummet när det gäller allmäntjänstgöring, AT – som snart ska bli bastjänstgöring, BT? Patienternas eller nyutexaminerade läkares? Det kan knappast vara en rättighet att göra AT i Stockholm.

Det går att göra en överslagsberäkning på hur många läkare Sverige behöver.

Stockholms läns landsting, SLL, skulle kunna servas av 7 125 läkare enligt följande uträkning. Stockholms län har en befolkning på 2 315 000 personer. Räknar vi med en distrikts­läkare per 1 250 personer behövs drygt 1 850 distrikts­läkare på heltid, med semester och deltids­arbetande blir antalet 2 375.

Världen runt går det cirka två specialister på en distriktsläkare, omräknat för Stockholms län blir det 4 750 specialister.

Sammanlagt får vi då i landstinget totalsumman: 7 125 läkare.

Dessa 7 125 ger en årlig avgång på 205 läkare om man antar att de arbetar i cirka 35 år. Om denna siffra skulle vara en underskattning med en tredjedel blir det drygt 270 läkare per år som behöver nyanställas, en siffra nära de 286 som nämns i tidigare artiklar i Dagens Medicin (se relaterat material nedan).

För hela Sverige med 10 miljoner invånare ger detta ett behov på maximalt 1 175 nya läkare per år, men sannolikt behövs färre.

Sverige har enligt Världshälsoorganisationen WHO en av världens högsta läkartätheter med 419 per 100 000 innevånare. Vi överträffas av Österrike, Norge och Schweiz, och ligger jäms med Tysklands 419 (se tabell här ovan). Storbritannien, USA och Kanada ligger runt 260, enligt WHO.

Om Sverige fortsätter ha omkring 400 läkare per 100 000 invånare, behövs det 1 145 för att täcka nyanskaffningen, vilket stämmer bra med beräkningen baserat på SLL.Det är avsevärt färre än vad som nu utbildas – 1 216 i Sverige år 2015 plus drygt 400 svenskar per år utomlands. Den svenska grundutbildningen ska dessutom byggas ut med 440 till. År 2023 utbildas då drygt 1 600. Här tillkommer också läkare från andra länder, dels som flyktingar och dels frivilligt.

Det har tidigare i Dagens Medicin framförts att våra universitet tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting skulle kunna driva ett matchningssystem så att de som utexamineras kan få AT/BT, men ett sådant system har ännu inte sett dagens ljus och tycks inte ens vara på tapeten.

SKL, som i praktiken är en monopolsarbetsgivare, gynnas av utvecklingen. Till syvende och sist gäller det för dagens läkar­studenter att kvickt se om sitt hus ty verkligheten är tuff.

Ur karriärsynpunkt bör dagens nyutexaminerade läkare i första hand söka AT/BT direkt i det geografiska område där de har chans att få det. Att vikariera i väntan på att förhoppningsvis få AT i storstan är bara att försena sin meritering och löneutveckling jämfört med de som flyttar till ”ödemarken” och sedan kommer tillbaka med en legitimation och kan söka ST. Alternativet är att meritera sig på annat sätt, till exempel genom forskning.

Det är ingen rättighet att få göra AT där man önskar liksom den reella verklighet att det inte är en rättighet att få ett jobb efter en utbildning. Detta gäller alla yrkesutbildningar – medicinstudenter är inget undantag från detta nu längre vilket också visar sig i sjunkande antagningspoäng på läkarlinjerna. 

Relaterat material
”Alliansen har inte tagit problemen på allvar”
Brist på AT-platser skapar frustration

Kommentarer