Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Det finns ingen skarp gräns för när alkoholens negativa effekter på hälsan börjar, säger svensk forskare.

Det finns ingen skarp gräns för när alkoholens negativa effekter på hälsan börjar, säger svensk forskare. Bild: Thinkstock

Nya data om alkoholens effekter

Det tycks inte finnas någon nivå av alkoholkonsumtion som är positiv för hälsan. Det är slutsatserna i en omfattande global studie om berusningsmedlets effekter.

Annons:
Peter Allebeck, Karolinska institutet.
Bild: Jim Frisk

Alkoholkonsumtion är den främsta riskfaktorn för den globala sjukdomsbördan för personer mellan 15 och 49 år enligt data från den omfattande globala studien Global burden of disease study, som publiceras i Lancet.

– Ett av de viktigaste budskapen är att det inte tycks finnas någon skarp gräns där alkohol blir skadligt. Därmed inte sagt att en måttlig konsumtion är skadligt för alla, säger Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet som bidragit i arbetet med studien.

För att undersöka alkoholens effekter på hälsan har forskarna använt data från nästan 1 300 vetenskapliga studier med uppgifter om omkring 28 miljoner personer. Det som utmärker den här studien är att man har kombinerat data från studier som undersökt människors alkoholvanor med försäljningsstatistik, uppgifter om illegalt framställd alkohol och resmönster från i princip hela världen.

Sammantaget verkar alkohol vara ganska dåligt för hälsan. Slutsatsen i studien är att alkohol var den sjunde främsta riskfaktorn för att drabbas av sjukdom eller dö i förtid under 2016. Alkoholkonsumtion ligger globalt sett enligt forskarna bakom 2,2 procent av dödsfallen bland kvinnor och 6,6 bland män.

Sven Andréasson, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, som inte medverkat i studien, tycker att resultaten är intressanta.
– Studien illustrerar att man med alltmer avancerade statistiska metoder bättre kunnat hantera de många felkällor som de klassiska studierna på detta område plågats av. Den totala bilden är att alkohol i hög grad bidrar till ohälsa och död. I synnerhet bland yngre och medelålders personer, säger han. 

Hur mycket vi dricker varierar stort mellan länder. På de flesta platser är det fler män än kvinnor som konsumerar alkohol, men Sverige sticker ut som jämställt. Här dricker 86 procent av kvinnorna och 87 procent av männen.

De negativa hälsoeffekterna varierar mellan åldersgrupper och länder. För personer över 50 år bedöms cancer vara den ledande orsaken till alkoholrelaterad död. Cancer var också en vanligare negativ konsekvens av alkohol i höginkomstländer som Sverige än i låginkomstländer där tuberkulos och kronisk leversjukdom är de dominerande.

För att beskriva riskerna formulerar forskarna det som att för personer mellan 15 och 95 år, innebär konsumtion av ett standardglas om dagen, en ökad risk på 0,5 procent,att utveckla en av 23 fördefinierade alkoholrelaterade problem jämfört med att inte dricka alls. De negativa effekterna ökar också ju mer man dricker.

Sammanlagt kopplas alkoholkonsumtion i studien till 2,8 miljoner dödsfall per år. Forskarna såg en liten men signifikant skyddande effekt för hjärtinfarkt bland äldre men de menar att de negativa effekterna för andra sjukdomar är betydligt fler.
– Som med alla observationsstudier finns metodproblem och det svårt att kontrollerat mäta alkoholkonsumtion direkt. Men detta är den mest omfattande och eleganta analys som gjorts hittills, säger Peter Allebeck.

I dag är rekommendationen i Sverige att kvinnor ska hålla sig till max nio standardglas i veckan och män till 14.

Peter Allebeck, som har arbetat med att ta fram rekommendationer kring alkoholkonsumtion till Stockholms läns landsting menar att det är problematiskt med de fasta gränserna.
– Vi har inte heller belägg för att vi ska ge olika rekommendationer till män och kvinnor. Det är rimligare att säga att om man håller sig till mindre än tio standardglas i veckan och inte mer än fyra vid samma tillfälle så är det okej.

Läs abstract till studien:
Emmanuela Gakidou med flera. Alcohol use and burden for 195 countries and territories, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet, publicerad online 23 augusti 2018. DOI: 10.1016/S0140-6736(18)31310-2

Stora skillnader mellan länder

  • I Danmark är det flest personer som dricker alkohol - 95 procent av kvinnorna och 97 procent av männen.
  • Mest dricker män i Rumänien och kvinnor i Ukraina, åtta respektive fyra standardglas per dag.
  • I Pakistan är det bara 0,8 procent av männen dricker alkohol överhuvudtaget och i Bangladesh är det 0,3 procent av kvinnorna som dricker.

I studien motsvarar ett standardglas 10 gram alkohol medan ett standardglas i Sverige brukar anges som 12 gram alkohol.


Kommentarer