Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mårten Rosenqvist och Katrin Kemp Gudmundsdottir på plats under årets ESC-kongress i München.

Mårten Rosenqvist och Katrin Kemp Gudmundsdottir på plats under årets ESC-kongress i München. Bild: Carl-Magnus Hake

Blodtest kan bli framtidens flimmerscreening

Att först mäta en hjärtstressmarkör i blodet hos äldre friska personer verkar vara ett enklare sätt att hitta dolt förmaksflimmer än att börja med att ta EKG på alla. Dessutom är pulskontroller ineffektivt. Det visar svensk forskning som presenteras på ESC-kongressen.

Annons:

Någon allmän EKG-screening för att hitta tyst förmaksflimmer är ännu inte aktuell att införa i Sverige, enligt Socialstyrelsens senaste rekommendation på området.

Men om sådan screening införs i framtiden är det troligt att man först kommer att mäta markören NT-proBNP i blodet och sedan selektera ut dem med höga värden till att genomgå undersökning med tum-EKG. Det menar forskare bakom den stora svenska screeningstudien Strokestop 2, som levererar preliminära resultat i München.

– Vi kan spara resurser genom att mäta den här markören och detta utan att vi verkar missa förmaksflimmer, säger Katrin Kemp Gudmundsdottir, kardiolog och forskare vid Danderyds sjukhus i Stockholm.

I Strokestop 2 följs 75-åriga stockholmare som lottats till att bjudas in till screening eller ingå i en oscreenad kontrollgrupp. De som lottas till screening har fått genomgå blodprov och de runt 60 procent av deltagarna som hade högre värde än 125 ng/L fick senare genomgå en mer omfattande egenkontroll med tum-EKG under två veckor. De med lägre värde fick genomgå en enkel EKG-kontroll.

– Vi hittade tidigare odiagnostiserat förmaksflimmer hos 4,6 procent av de med högt värde på NT-proBNP och knappt något alls hos de med lågt värde. Det motsvarar nästan vad vi kan förväntas hitta om vi testade alla med EKG direkt. Sannolikt hittar vi i alla fall högriskpatienterna, säger Katrin Kemp Gudmundsdottir.

Poängen med att hitta dolt förmaksflimmer är att rytmrubbningen är en kraftig riskfaktor för stroke, vilken kan mildras genom blodförtunnande läkemedel. I den aktuella studien sattes 95 procent av patienterna som var nydiagnostiserade med förmaksflimmer på sådan behandling.

– Det återstår att bevisa att screeningen på så sätt kan minska strokeförekomsten och gör den det kan det bli aktuellt att införa sådana här kontroller. Vi väntar våra första data på stroke inom några år, säger Katrin Kemp Gudmundstottir.

Hon och hennes forskarkollegor presenterar även data från Strokestop 2-studien på ESC-kongressen som pekar på att pulstagning verkar vara ett dåligt sätt som primär åtgärd att hitta förmaksflimmer. Av de som hade oregelbunden puls var det bara 6 procent som senare visade sig ha förmaksflimmer. Dessutom hittades förmaksflimmer hos nästan lika många deltagare som inte hade någon pulsstörning.

– Det här fyndet är relevant eftersom det europeiska kardiologisällskapets egna riktlinjer förordar så kallad opportunistisk pulstagning hos personer äldre än 65 år som ett sätt att hitta dolt förmaksflimmer. Kanske kan våra resultat ändra på detta om de bekräftas i andra studier, säger professor Mårten Rosenqvist, som är en av de ansvariga för Strokestop 2-studien.

 Läs abstract:

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler