Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Tomas Jernberg är ordförande i det nationella kvalitetsregistret Swedeheart.

Tomas Jernberg är ordförande i det nationella kvalitetsregistret Swedeheart. Bild: Carl-Magnus Hake

Överlevnad efter hjärtinfarkt förbättras inte längre

Under lång tid har andelen svenska patienter som dör efter en hjärtinfarkt stadigt minskat. Men trenden tycks vara bruten. De senaste åren har ettårsmortaliteten legat tämligen still på runt 15 procent, visar en stor analys från registret Swedeheart.

Annons:

– Det är klart man känner sig lite bekymrad över dessa siffror. Här krävs eftertanke om hur vi ska nå ut med möjliga fortsatta förbättringsåtgärder, säger professor Tomas Jernberg som är ordförande i det nationella kvalitetsregistret Swedeheart.

Tillsammans med sina kollegor i ledningen för registret har han analyserat över 371 000 fall av hjärtinfarkt i Sverige från 1995 fram till och med maj 2018. Resultaten, som presenteras på ett symposium i dag måndag på ESC-kongressen i München, visar att fram till ungefär 2011 skedde en stadig minskning av dödligheten. Men därefter har den nått en platå.

– Vi har anat denna utveckling i tidigare analyser och nu när vi tittar på de allra senaste åren är det tydligt att överlevnaden ligger still, säger Tomas Jernberg.

Orsaken kan forskarna inte säkert sia om. Men de kopplar ändå den tidigare minskningen av dödlighet till att allt fler patienter fått nya effektiva åtgärder, som primär PCI, alltså ballongvidgning och stentning av infarktkärlet, dubbel trombocythämmande behandling, blodfettsänkande statiner och blodtryckssänkande ACE-hämmare.

– Dessa behandlingar är nu etablerade i stor utsträckning och därmed tycks vi nått ett tak. För att nå ytterligare förbättringar måste det förmodligen komma till något helt nytt koncept, som till exempel behandlingar mot reperfusionsskadan när man öppnar det stängda kärlet, säger Tomas Jernberg.

Utan att gå in på konkreta exempel pekar han på att det även de senaste åren införts nya metoder, som dock inte verkar ha fått någon effekt på den samlade dödligheten.

– Det handlar om förfiningar inom medicinteknik till exempel. Våra data manar till att vi verkligen väljer ut rätt patienter till dessa oftast dyrare behandlingar, säger Tomas Jernberg.

Samtidigt menar han att det om hörnet ändå kan komma ytterligare ljusare siffror, sett till att det sker förbättringar inom rehabiliteringen efter hjärtinfarkt där fler patienter når målvärden för till exempel fysisk aktivitet och blodtryckskontroll, se Dagens Medicin nr 17/18.

– Detta kommer förhoppningsvis ge mätbara resultat på lite längre sikt för patienterna och det kan vi förhoppningsvis se om några år, säger Tomas Jernberg. 

Täckningsgraden i Swedeheart innebär att över 90 procent av alla hjärtinfarkter i Sverige numera ingår i registret. De äldsta patienterna, som är för sköra för mer aktiv behandling, ingår inte. 

– Hos de allra äldsta kan dödligheten fortfarande sjunka, dock är data svårtolkade och osäkra då kvaliteten på data på dem utanför registret är sämre, säger Tomas Jernberg.

Läs tre expertkommentarer till resultaten: ”Stor förbättringspotential i sekundärprevention”

Kommentarer