Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Joep Perk är senior professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Joep Perk är senior professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Bild: Carl-Magnus Hake

”Deprimerande data om europeisk sekundärprevention”

När det gäller att förebygga hjärt-kärlsjukdom bjöd ESC-kongressen på en del nyheter som pekar på nyttan av måttlighet men bilden blir dyster rörande  sekundärprevention i ett europeiskt perspektiv, enligt professor Joep Perk.

Annons:

– I Sverige har vi kommit förhållandevis långt när det gäller att förbygga ytterligare kranskärlssjukdom hos de som redan är drabbade av sådan. Men tittar vi ut i Europa verkar utvecklingen gå bakåt på flera håll, säger han till Dagens Medicin.

Han syftar på en stor genomgång kallad Euroaspire V där patienter i 27 europeiska länder antingen får eller inte får sekundärpreventiv behandling enligt riktlinjer.

– Forskarna ser att förekomsten av rökning efter hjärtinfarkt ökar. Och den grupp som sticker ut är unga kvinnor. Bara 30 procent deltar i träningsprogram och hälften kallas inte ens. Det är faktiskt deprimerande. Ser vi på befolkningsnivå finns det stora utmaningar. Sex av tio rör inte tillräckligt på sig och det finns en stor ökning av övervikt, säger Joep Perk, som är senior professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar och han har länge varit aktiv i preventionsfrågor inom European Society of Cardiology.

När det gäller temat ”måttlighet” inom prevention lyfter han fram tre presentationer från årets kongress. Den första var en stor genomgång av koststudier som presenterades av Maciej Banach från det medicinska universitetet i Lodz, Polen. Syftet var att undersöka överlevnad kopplat till dieter med mycket lågt innehåll av kolhydrater.

– Det var dels data från den amerikanska koststudien NHANES, dels en stor metaanalys av andra koststudier med totalt nästan 450 000 individer. Visserligen kan sådana dieter i det korta förloppet ge snabbare viktnedgång men enligt långtidsdata som vi såg här fanns ett samband med sämre överlevnad, kanske på grund av lägre intag av fiberprodukter och frukt. Så en diet av typen LCHF är ingenting man kan rekommendera, säger Joep Perk.

Den andra studien handlar om ett lite förbryllande fynd i en långtidsuppföljning av en finländsk studie av kardiovaskulär prevention hos manliga affärsmän, som presenterades av forskaren Timo Strandberg. Trots resulterande mindre förekomst av hjärt-kärlsjukdom ledde interventionen till sämre överlevnad. 

– När man tittar på lite längre sikt så verkar det som att kortare semestrar utmärker den grupp som hade sämre överlevnad och här tror forskarna att det finns en förklaring. Jag kan känna igen fenomenet från egen klinisk praxis där väldigt ambitiösa personer lägger för mycket stress vid att lägga om sin livsstil att man undrar över om resultatet blir bra, säger Joep Perk. 

Den tredje studien visar på en mekanism till varför toppidrottare oftare får förmaksflimmer än normalbefolkningen.

– Denna riskökning är välkänd och det ser vi också i Sverige bland elitidrottare när de blir äldre. Nu kunde amerikanska forskare visa att friska toppidrottare i uthållighetssporter hade mer ärrbildning i vänster förmak, jämfört med icke-idrottare. Det är troligen en förklaring till ökad förekomst av senare förmaksflimmer. Resultatet pekar på att riktigt hög fysisk aktivitet också kan ha nackdelar, säger Joep Perk.

 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler