Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Överläkare Maria Schaufelberger vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Överläkare Maria Schaufelberger vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Bild: Carl-Magnus Hake

Studie motbevisar teori om proppbehandling vid svikt

Två stora neutrala behandlingsstudier var det som fick mest uppmärksamhet inom hjärtsviktsområdet på årets kongress. Men det fanns också andra resultat som kan få betydelse på sikt, framhåller överläkare Maria Schaufelberger.

Annons:

På Hotline, alltså ESC-kongressens mest prestigefyllda sessioner, presenterades bland annat en stor studie Commander-HF om nyttan med blodförtunnande behandling vid hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammafunktion, sinusrytm och underliggande kranskärlssjukdom. Patienter lottades till antikoagulantiumet rivaroxaban i lågdos eller till placebo.

Efter nästan två års uppföljning fanns ingen skillnad sett till den sammantagna förekomsten av död, nya hjärtinfarkter och stroke. Sett enbart till död oavsett orsak fanns inte heller någon skillnad.

– Man har trott att hjärtsvikt inte bara med förmaksflimmer utan också med sinusrytm ökar risken för blodproppar. Studien är viktig för att vi nu har svart på vitt på att det inte är så. Det är skönt på ett sätt för då slipper vi att ge ytterligare läkemedel till den här gruppen som redan står på många mediciner. Blodförtunning har också risker, säger Maria Schaufelberger, som är verksam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Den andra stora studien som floppade var en fransk sådan och handlade om kateterbaserad reparation av mitralisklaffen, där ringen och trådarna där denna sitter i har blivit vidgad och utspända till följd av hjärtsvikt och med påföljande läckage mellan vänster kammare och förmak. Efter ett år hade lite mer än hälften av patienterna i bägge grupper drabbats av det primära effektmåttet, död eller oplanerad sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt, utan någon skillnad mellan grupperna.

– Jag förstår att man velat pröva att hjälpa denna svårt sjuka patientgrupp. Men det fanns inte mycket som tyder på att den här interventionen skulle ha effekt på förhand. Så därför är jag inte överraskad av att resultaten blev som de blev, säger Maria Schaufelberger.

Bland övrigt inom hjärtsviktsområdet på kongressen lyfter hon en svensk studie från Gävleborg som presenterades av kardiologen Gustav Mattsson. Det var en genomgång av ICD-behandlade patienter i regionen med resultatet att de implanterbara defibrillatorerna verkade fungera lika bra hos sviktpatienter både med och utan underliggande ischemisk sjukdom.

 – Resultatet går på tvärs med den uppmärksamma Danish-studien som kom för två år sedan och som pekade på att det inte fanns någon nytta med ICD hos patienter utan ischemi. Det är bra om det här resultatet kan bekräftas i större material, men det adderar redan till den skepsis som finns om hur relevant Danish-studien är, säger Maria Schaufelberger.

Något som på sikt kan bli ”stort” är SGLT2-hämmare, som tidigare visat sig minska insjuknande i hjärtsvikt och öka överlevnaden vid typ 2-diabetes. På kongressen presenterades pågående renodlade hjärtsviktstudier.

– Här finns en möjlig stor potential, även om vi ännu inte har resultaten. Kanske kan SGLT2-hämning, som ju har en vätskedrivande effekt, bli lika vanligt som det etablerade diuretikumet furosemid, säger Maria Schaufelberger.

E-hälsolösningar för att optimera behandling av hjärtsvikt har varit i fokus länge, så också på årets ESC-kongress. Men än så länge har det inte kommit några definitiva data som stödjer införandet av sådana lösningar, till exempel att vårdpersonal styr behandlingen utan att patienten behöver komma till sjukhus.

 – Det finns en rad olika typer av metoder där resultaten varierar.  Det vore verkligen önskvärt med ett entydigt resultat då det handlar om en svårt sjuk patientgrupp och det borde finnas potential att hjälpa dem med smarta lösningar. Trots frånvaron av tydliga resultat så är det ändå intressant att försäkringsbolag i Nederländerna uppenbarligen finansierar sådana lösningar, vilket var föremål för en presentation under kongressen. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler