Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Britt Skogseid, till vänster, är ordförande för Svenska läkaresällskapet. Heidi Stensmyren, till höger, är ordförande för Sveriges läkarförbund.

Britt Skogseid, till vänster, är ordförande för Svenska läkaresällskapet. Heidi Stensmyren, till höger, är ordförande för Sveriges läkarförbund. Bild: Samuel Unéus, Rickard L Eriksson

”Cochranestudien räcker inte för skarpa slutsatser”

Slutsatserna i en Cochranestudie, att specialistsjuksköterskor i vissa akuta fall kan ge bättre vård än läkare, kan inte generaliseras och automatiskt antas gälla i dagens svenska vård, skriver ordförandena för Läkaresällskapet och Läkarförbundet.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Den 3 augusti publicerade Dagens Medicin en artikel med rubriken ”Sjuksköterskor kan ge bättre vård än läkare” baserad på en nyligen utgiven systematisk litteratur­översikt från Cochrane. Översikten visar enligt Dagens Medicin att vid kroniska och vissa akuta fysiska problem ger specialistsjuksköterskor lika bra, eller till och med bättre, vård jämfört med läkare i primärvården.

Trots den iögonfallande rubriken ledde artikeln inte till någon större diskussion i Sverige, vilket kan bero på att det fortfarande var sommarstiltje vid publiceringen. Däremot i Norge blev Cochranestudien snabbt hett diskussionsämne i den sjukvårdspolitiska debatten. I Norge finns också politiska ambitioner att göra förändringar i primärvården när det gäller ansvarsfördelningen mellan olika yrkesgrupper.

“ Att utifrån data från så pass skilda kontexter, tidsperioder och patientgrupper dra slutsatser kring den svenska sjukvården vore inte bara olämpligt utan direkt felaktigt.”

Enligt vår mening finns två principiella slutsatser att dra från litteraturöversikten. Den ena är att slutsatserna från studierna som Cochraneöversikten bygger på inte kan generaliseras och automatiskt anses giltiga i dagens svenska hälso- och sjukvård. Olika patientgrupper studeras och vilka arbetsuppgifter som sjuksköterskorna har övertagit varierar mellan patientgrupper och utfallsmått. Vidare varierar sjuksköterskornas utbildningsnivå såväl inom som mellan studierna. Medan somliga studier fokuserar på förstagångsbesök, tittar några på pågående behandling och andra granskar uppföljning och återbesök. Totalt bygger översikten på 18 studier från Storbritannien, USA, Kanada, Nederländerna, Sverige, Spanien och Sydafrika. Tre av studierna genomfördes så tidigt som på 1960- och 70-talen.

Att utifrån data från så pass skilda kontexter, tidsperioder och patientgrupper dra slutsatser kring den svenska sjukvården vore inte bara olämpligt utan direkt felaktigt.

Den andra slutsatsen är att sjukvårdens organisering är ett område som bör beforskas mer. Det finns all anledning att vetenskapligt utvärdera effekten av gällande ansvarsfördelning och även prospektivt studera effekter på patientsäkerhet och medicinskt utfall vid eventuella framtida förändringar av ansvarsfördelningen mellan läkare och sjuksköterskor eller andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Hur vi väljer att använda olika professioners särskilda kompetenser bör precis som när det gäller behandlings­metoder vila på granskad och sammanvägd vetenskaplig kunskap om vad som ger bäst nytta för patienten. All sjukvård måste bygga på bästa möjliga evidens.

Relaterat material
Sjuksköterskor kan ge bättre vård än läkare

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler